”KONSUMENTUPPLY(S)NING. Om man vill ta sig en dusch imorgon em så kommer det kosta en 50–60 kr. För en dusch. Det tackar vi regeringen för.”
Så skrev Johan Paccamonti, budgetchef för Moderaterna och ordförande i Bromma stadsdelsnämnd, i söndags. Det han då hänvisade till var att elpriset skulle komma att nå en ny rekordnivå klockan 16 på måndagen.
Timpriset på den nordiska elbörsen skulle då komma att ligga på nästan 650 öre per kWh. Lägg till bland annat 25 procent moms för hushåll med timpris och att priset för per kWh låg på cirka 8 kronor. Om man räknar ihop den summan med hur mycket kWh som, enligt Eon, går åt för en kvarts dusch i 40 grader så finner man att Paccamontis beräkning stämmer.
Men det betyder ändå inte att du betalade över 50 kronor för den hypotetiska dusch som du tog klockan 16 i måndags.
Geografisk betydelse
Först och främst, var du bor i landet har nu stor påverkan på ditt elpris. Sverige är indelat i fyra elområden, med SE1 högst i norr och SE4 längst i söder. SE1 och SE2 har vanligtvis lägre priser än de två södra områdena och just nu är skillnaden extra stor. Samtidigt som elbolagens inköpspris, spotpriset, för en kWh var 650 öre i södra Sverige under måndagen så kostade det ungefär 155 öre i norra Sverige.
I norr finns det överskott på el, i söder uppges det råda underskott. Stora mängder el transporteras från norr till söder, men ibland saknas tillräcklig kapacitet i stamnätet för att föra över tillräckligt mycket. Då kan det skapas så kallade flaskhalsar som förvärrar prisområdesskillnaderna.
Olika elprisavtal
Ditt elavtal spelar också stor roll för vad nästa elräkning kommer landa på. Här finns flera alternativ, men de vanligaste är fast och rörligt.
– Om du har fast elpris så har du samma pris som när du hoppade in i avtalet. De är de med fast avtal som känner av minst när elräkningen kommer i mitten av januari, säger Mattias Johansson, ansvarig Energimarknadsinspektionens jämförelsetjänst Elpriskollen.
Lite mer än hälften av alla svenskar har rörligt elprisavtal, vilket påverkas av den nuvarande pristoppen. Men de allra flesta av dem betalade ändå inte 50 kronor för måndagens dusch.
Om din el mäts månadsvis, vilket är det vanligaste för rörliga avtal, så ligger spotmarknadens månadspriser till grund för de avtal som elhandelsföretagen fakturerar dig. Du betalar alltså utifrån månadens snittpris på börsen, plus moms och avgifter, inte för priset den timme du använde elen. Om du använder elen ”den dyraste timmen” så betalar du alltså fortfarande för månadens snitt.
Men är du en av de som valt att istället ha timavtal så följer din elkostnad börsens priser. Då kan din dusch i måndags faktiskt ha kostat 50 kronor.
– Men det är under en procent som har timavtal i Sverige. Det är ofta de lite mer intresserade kunderna som väljer det avtalet, säger Mattias Johansson.
Hittills under december är snittinköpspriset på den nordiska elbörsen 183,5 öre/kwh. Det är mindre än en tredjedel av rekordpriset i måndags, 626 öre/kwh.
Därför är det dyrt
Men även om väldigt få faktiskt betalade 50 kronor för måndagens dusch så stämmer det att elen är ovanligt dyr just nu. Det beror på flera saker. När det blir kallt skjuter förbrukningen av el i höjden. Samtidigt pågår isläggning i svenska älvar vilket påverkar vattenkraften. Det har även varit en period av mindre vind – och därmed mindre vindkraft.
Men elpriserna har varit ovanligt höga även innan vinterkylan slog till. Det beror bland annat på de höga elpriserna på kontinenten. Kostnaden för energiråmaterial, som fossila bränslen och framför allt naturgas, är väldigt dyra just nu i hela Europa.
De högsta timpriserna hittills i Sverige var 2009, då elen kostade drygt 14 kronor per kWh, berättar Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige. Men sedan införandet av de fyra elområdena så är måndagens pris det högsta hittills.
– Vi har ju i Sverige i allmänhet tyckt att 50 öre per kWh är ett högt pris och media reagerar, fullt förståeligt, när det varit höga priser genom åren. Dock då under begränsade perioder och inte i de trakterna vi ser nu, säger han.
De senaste tre veckorna har timpriset på nordiska elbörsen passerat 2 kronor över 100 gånger, 3 kronor drygt 30 gånger.
Förväntas liknande rekordnivåer nås under kommande veckor?
– Det är en omöjlighet att förutspå priserna framöver. Det hänger oerhört mycket på vädret. Blir det kallt så slutar det blåsa och när marginalerna är så små i systemet så svänger priset oerhört mycket.
Typer av avtal – andel i Sverige
10,54% – Anvisat avtal
54,31% – Avtal om rörligt pris
9,57% – Avtal med avtalslängd på 1 år
2,83% – Avtal med avtalslängd på 2 år
12,30% – Avtal med avtalslängd på 3 år
10,46% – Övriga avtalsformer (annan avtalslängd, kombinationsavtal och mixavtal)
Rörliga elpriser (Månadspriserna på den nordiska elbörsen, Nord Pool)
SE1: Luleå
2019
Augusti: 36,88 öre/kWh
September: 34,07 öre/kWh
Oktober: 36,36 öre/kWh
November: 41,23 öre/kWh
2020
Augusti: 17,50 öre/kWh
September: 30,11 öre/kWh
Oktober: 20,60 öre/kWh
November: 6,47 öre/kWh
2021
Augusti: 57,55 öre/kWh
September: 55,50 öre/kWh
Oktober: 25,59 öre/kWh
November: 43,04 öre/kWh
SE2: Sundsvall
2019
Augusti: 36,88 öre/kWh
September: 34,07 öre/kWh
Oktober: 36,36 öre/kWh
November: 41,23 öre/kWh
2020
Augusti: 17,51 öre/kWh
September: 30,11 öre/kWh
Oktober: 20,60 öre/kWh
November: 6,47 öre/kWh
2021
Augusti: 57,55 öre/kWh
September: 55,50 öre/kWh
Oktober: 25,59 öre/kWh
November: 43,04 öre/kWh
SE3: Stockholm
2019
Augusti: 37,01 öre/kWh
September: 34,74 öre/kWh
Oktober: 37,71 öre/kWh
November: 41,80 öre/kWh
2020
Augusti: 33,66 öre/kWh
September: 33,49 öre/kWh
Oktober: 22,12 öre/kWh
November: 23,64 öre/kWh
2021
Augusti: 65,67 öre/kWh
September: 90,26 öre/kWh
Oktober: 64,28 öre/kWh
November: 82,53 öre/kWh
SE4: Malmö
2019
Augusti: 38,64 öre/kWh
September: 36,56 öre/kWh
Oktober: 42,09 öre/kWh
November: 42,31 öre/kWh
2020
Augusti: 40,41 öre/kWh
September: 35,65 öre/kWh
Oktober: 26,27 öre/kWh
November: 34,60 öre/kWh
2021
Augusti: 83,68 öre/kWh
September: 120,59 öre/kWh
Oktober: 86,20 öre/kWh
November: 111,60 öre/kWh
Elanvändning per hushåll
Dessa brukar beskrivas som normalvärden för årsanvändningen av el i olika typer av hushåll:
Mindre lägenhet: ca 2 000 kWh/år
Större lägenhet: ca 5 000 kWh/år
Villa utan elvärme: 5 000 kWh/år
Villa med direktverkande elvärme: 20 000 kWh/år
Källa: SCB, Konsumenternas Energimarknadsbyrå
