I Sverige har vi arbetarrörelsens politiska reformer och fackliga arbete under 1900-talet att tacka för den allmänna semestern. Och att vi värdesätter långledigheten högt, framgår tydligt i tankesmedjan Futurions senaste idéskrift ”Vår lediga tid” som sammanfattar svenskars enkätsvar om semestervanor och önskemål.
– Dagens semester är ett nästan 100 år gammalt fenomen som formats i takt med samhällets utveckling. Då handlade det om att fabrikerna stängde ner under fyra veckor. I och med all teknologi som finns idag, så finns ju helt andra möjligheter att fortsätta sitt arbete även när man inte är på kontoret, säger Ann-Therése Enarsson som är vd på Futurion.
Flesta vill ha nuvarande upplägg
I undersökningen har 36 procent svarat att man föredrar nuvarande semesterupplägg, där fyra till fem veckor tas ut sammanhängande under sommarmånaderna med några andra strödagar utspridda över resten av året.
Samtidigt föredrog 24 procent en mer utspridd semester med längre ledighet under andra perioder än bara sommaren.
– I tidigare undersökningar har vi sett att när människor ställts inför valet att få längre semester, eller kortare arbetsveckor så är en klar majoritet för kortare arbetsveckor. Det vi framför allt ska ha i åtanke är att personer i olika branscher har olika återhämtningsbehov och att vi måste ta det på allvar för att får ett hållbart arbetsliv.
Vidare framgår att det i huvudsak är höginkomsttagare som har bäst möjlighet att påverka sin semesterlogistik medan låginkomstintagare har minst kontroll över den egna ledigheten.
Hög lön, stort inflytande
I undersökningen svarade sex av tio deltagare att de får utrymme för återhämtning av sina arbetsgivare, medan 14 procent upplever raka motsatsen.
–De högre avlönade arbetstagarna har större inflytande mot sina arbetsgivare och kan enklare sy ihop sin semester och sitt återhämtningsarbete. En högre tjänsteman har bättre möjlighet att få sina behov bemötta medan avståndet mellan chefen och anställda är större för låginkomsttagare.
Futurion har arbetat med arbetslivsfrågan under en lång tid. Syftet med att undersöka människors återhämtningsbehov, var att se om diskussionen för kortare arbetstid under veckorna, även speglar våra semesterpreferenser. Enligt Ann-Therése är det ofrånkomligt att människor nu efterfrågar mer flexibilitet i sin arbets- och semesterplanering.
– Hemarbetet som kom med covid, ökade människors krav på inflytande och makt över det egna arbetet. Det här är frågor som vi måste kunna hantera i lagstiftning och förvänta oss av våra arbetsgivare.
