Länderna i EU har varit dumma och måste straffas. Det anser USA:s president Donald Trump och planerar därför strafftullar mot unionen. Orsaken? Vi har exporterat mer än vi har importerat från det stora landet i väst.
Huruvida hoten kommer bli verklighet eller bara är en aggressiv förhandlingsstrategi är oklart, vilket enligt Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, är ett problem i sig.
– Vågar man investera? Vågar hushållen i Sverige gå ut och konsumera? Det lägger en våt filt över den globala konjunkturen.
Optimism trots stök
Liksom EU som har Sverige ett handelsöverskott gentemot USA. Vi säljer helt enkelt mer till USA än vi köper av dem. De största produktkategorierna i varuexporten är vägfordon, maskiner och kemivaror.
– Vi har många bra och duktiga företag som exporterar till USA, så det är klart att det skulle kunna påverka även oss. Men jag är ändå inte superorolig för svenska företag – om det inte blir enormt höga tullar. Även om det är stökigt tycker jag att man kan vara optimistisk framöver för svensk ekonomi, säger Mattias Persson.
Trump hotade med tullar även förra gången han var president. Vad har vi för beredskap den här gången?
– Det verkar som att EU och Sverige är förberedda. Man vill såklart nå en överenskommelse på diplomatisk väg snarare än att komma till ett handelskrig.
Men även Donald Trump är mer förberedd nu. Erfarenheten från förra mandatperioden gör att han vet vad USA:s högsta ämbete innebär.
– Dessutom fick han ett starkt mandat av väljarna. Han har senaten och kongressen, vilket ger honom andra förutsättningar den här gången, säger Mattias Persson.
Hoten medveten strategi
Enligt den tidigare USA-ambassadören Gordon Sondland är tullhoten en förhandlingsstrategi. Det handlar om att ”skapa uppmärksamhet”, säger han till BBC Newsnight.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger i sin tur enligt flera medier att hon vill ha en ”konstruktiv dialog” med USA, men också att hon är beredd att svara ”resolut” om unionen utsätts för ”orättvisa” åtgärder.
Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel, simulerade i oktober en situation där USA infört 20 procents tilläggstull mot EU och omvärlden samt 60 procents tull mot Kina. Enligt myndighetens beräkningar skulle den svenska exporten till USA i ett sådant scenario minska med 16 procent.
Samtidigt skulle effekterna på den svenska ekonomin som helhet bli små, enligt Kommerskollegium, och bruttonationalprodukten sjunka med 0,02 procent.
De stora riskerna inträffar vid ett fullskaligt handelskrig, där EU och länder som utsätts för strafftullar svarar med mottullar.
– Ett handelskrig skulle kunna leda till lägre tillväxt och hota sysselsättningen, säger Nils Norell, utredare vid enheten för ekonomisk analys vid Kommerskollegium.
Trump blidkad för stunden
Flera länder har redan hotat med motåtgärder. Kina har svarat på de 10-procentiga tullarna mot kinesisk export till USA med att införa egna tullar på upp till 15 procent på utvalda amerikanska importvaror.
Mot Mexiko och Kanada har Donald Trump gått med på att pausa införandet av de planerade 25-procentiga handelstullarna efter att bägge grannarna sagt sig villiga att göra eftergifter kopplade till gränsbevakningen, rapporterar AFP.
I kölvattnet av den aggressiva handelspolitiken från USA:s sida kan det komma att bli viktigare för Sverige att säkerställa handelsrelationerna med andra länder än USA, säger Nils Norell.
– Ett sådant exempel är EU:s inre marknad, den viktigaste marknaden för många svenska företag.
Han nämner också det frihandelsavtal som är på gång mellan EU och sydamerikanska tullunionen Mercosur, som nyligen uppdaterade ett nästan 30 år gammalt frihandelsavtal med Mexiko.
– Om det blir tullar som håller i sig på sikt är det positivt att andra marknader öppnar sig för svensk export.
Ingen oro för jobben
Drygt 135 000 personer i Sverige har jobb som understöds av export till USA, enligt en beräkning av Stockholms handelskammare. Fackförbundet Unionen organiserar tjänstemän inom flera av dessa branscher.
Deras chefsekonom Tobias Brännemo är dock inte orolig för jobben.
– Nästan 45 procent av vår export till USA är tjänster, och tjänsteexporten blir inte lika drabbad av tullar som varuexporten.
Så man behöver inte oroa sig för varsel?
– Nej jag tror att det är klokare att ha is i magen. Däremot är det viktigt för alla våra makthavare att försöka göra det man kan för att förhindra ett upptrappat handelskrig.
Avgörande är också att även svenska företag agerar ansvarsfullt om tullar faktiskt införs från USA:s sida och EU svarar med mottullar, anser han. Det skulle göra det dyrare för importberoende företag att köpa in varor från USA.
– Då är det viktigt att man inte vältrar över allt på konsumenterna som man gjorde när energipriserna ökade. Jag hoppas att företagen har lärt sig att när man gjorde det förra gången så ledde det till ökad inflation, vilket ledde till höjda räntor, vilket drabbade företagen i nästa led.
Läs också:
Enkät: Han säger ”America first”, men jag tror att det är ”Trump first”
