– För bankerna har det gått väldigt bra eftersom kostnaderna de har för att låna ut pengar har ökat mindre än intäkterna de får av att låna ut. Räntorna har alltså ökat mer för låntagare än för bankerna. Tillverkningsindustrin som importerar har gynnats av den låga kronan. Även tjänstesektorn, jordbruks - och skogsindustrin och elbranschen har gynnats i inflationen, säger Johan Alfonsson, doktor i sociologi vid högskolan i Halmstad.

Dagens ETC har talat med representanter från sex fackförbund och två forskare. Företrädare från facken Vision och Akavia säger att deras yrkesgrupper klarat inflationen relativt smärtfritt.

Flera experter Dagens ETC talat med tillägger även att det gått bra för de yrken där de satsas pengar som inom fångvård, polisen och inom det militära. Bibliotekarier och arkivarier har också sett en ljusning. Men dessa exempel beror på regeringens satsningar och är inte en följd av inflationen. 

– Satsningarna inom Kriminalvården, SiS och Försvarsmakten har varit fördelaktig för de vi representerar inom de yrkena, säger Jonas Pettersson, kommunikationschef på Seko. 

Förlorare: Byggindustrin och restaurangbranschen

Till de som inte gynnats är byggindustrin som påverkats av ökade räntor och materialkostnader.

– Jag har sett rekordsiffror i arbetslöshet i fackets a-kassa och för varsel och konkurs under året, säger Lars Hildingsson, tf förbundsordförande på Byggnads. 

Även restaurangbranschen har drabbats när färre prioriterar att äta ute. Restaurangbranschen var utsatt redan under pandemin, några aktörer klarade sig längre eftersom de fick statligt stöd då men när inflationen blev ett faktum var det många som inte klarade mer, enligt Johan Alfonsson. 

För de yrkesgrupper inom kommunikation, kultur och kreativ sektor som DIK företräder är det framför allt personer som arbetar med språk, som översättare, som har en ökad arbetslöshet, från 2,8 procent till 4,4 procent under 2023, eftersom de oftast är egenföretagare och vanligtvis drabbas hårdare av lågkonjunktur. Även kommunikatörer är mer konjunkturkänsliga. Det börjar också bli svårare inom museum- och kultursektorn på grund av neddragningar på kulturområdet, enligt Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.

Vårdvarsel trots personalbrist

Välfärden har också drabbats av nedskärningar och varsel när kommuner och regioner sparat in och på flera håll har det varit vikarie- och anställningsstopp. Enligt statistik om varsel från Arbetsförmedlingen varslades 14 635 inom vård och omsorg 2023. För att jämföra med 3674 år 2017. 

– Våra medlemmar är hårt drabbade. Vi hade små marginaler redan innan men nu har det blivit ännu mer pressat på arbetsplatserna. Regionerna och kommunerna har varslat mer nu än på 15 år trots att vi behöver mer personal. De som fått vara kvar har fått mer att göra, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande på Kommunal.

I skolorna har det också försvunnit många lärar- och elevassistenter. I förskolorna har flera barnskötare fått sluta. 

– Vi har på senare tid haft arbetslöshet även i välfärden vilket är sjukt eftersom vi inte har arbetsbrist. Det är otroligt ansvarslöst av politikerna, välfärden får ta smällen och på lång sikt även det svenska folket.

Arbetslösheten är generellt hög och ligger på 7,9 procent av arbetskraften i augusti enligt SCB. Men den har inte ökat särskilt mycket av inflationen utan har sett ut ungefär såhär sedan pandemin. 

Det är oklart varför arbetslösheten inte ökat mer men det kan vara att effekten av inflationen och ökade räntor, med minskad konsumtion som följd, inte fullt ut slagit in än. Detta kan innebära att arbetslösheten ökar mer längre fram eller att köpkraften kunnat öka på annat håll vilket motverkat en ökning av arbetslösheten, resonerar Johan Alfonsson. 

Unga värst drabbade

Den grupp som dragit nitlotten under inflationen är unga med låg utbildning som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. De har också oftare tillfälliga anställningar som dragits in. 

De tillfälliga anställningarna har blivit färre av inflationen. Men inte för att tillfälligt anställda fått bättre villkor utan för att de i stället blivit arbetslösa. 

Är det något som sticker ut under den här perioden av inflation jämfört med tidigare jämförbara perioder?

– En sak som sticker ut är reallönesänkningarna, inflationen har varit hög men ändå har lönerna minskat väldigt drastiskt. Reallönerna backade med 5,6 procent 2022 och 4,9 procent 2023.I och med dessa minskningar har 10 års löneökning raderats ut, säger Johan Adolfsson, och tillägger:

– Företag har kunnat öka vinstandelar vilket kan sticka i ögonen på de som fått lägre löner. Att de kunnat öka är komplext men jag tror det beror på att de helt enkelt passade på. Arbetskostnaderna minskade i och med pandemin och då kunde de höja vinsterna. 

Efter pandemin ökade arbetskostnaderna igen och då har många företag behållit vinsterna, enligt Johan Adolfsson. Utifrån den lönesättningsmodell vi har så läggs ansvaret för inflation på lönesidan och inget på vinstsidan. 

– På så sätt diskuterade facken och arbetsgivarna att parterna skulle ta ansvar genom att inte höja lönerna för mycket. Någon liknande press har inte funnits på företagen och de kunde lättare höja vinsterna. 

Lönerna har minskat för alla men här finns en klassaspekt. Yrken med lägre utbildningsgrad har fått större reallönesänkningar och högutbildade yrken och chefer har fått något mindre reallönesänkningar.