Så bygger svenska pensionsmiljarder Putins krigsmaskin
Bild: Alexei Nikolsky/TT/AP, Felipe Dana/TT/AP,
Dagens ETC
Från invasionen av Krim fram tills för någon vecka sedan har en miljard av svenska pensionspengar investerats i den ryska krigsekonomin.
Nu meddelar AP-fonderna att de säljer ägandet i ryska bolag. Men man fortsätter att via börsjätten Blackrock investera i rysk olja och i kärnvapenindustrin.
– Vi uppmanar alla investerare att genast stoppa finansieringen av Putins blodig krig, säger Lara Cuvelier från Reclaim finance.
Anfallet den 24 februari som blev starten på Rysslands fullskaliga invasion var kulmen på en långvarig militär upptrappning, noga planerad av Kreml. Inför invasionen hade Putin byggt upp sin krigsmaskin med hjälp av utländska investeringar och export av olja och gas.
En del av pengarna har kommit från svenska pensionssparare eftersom AP-fonderna under många år investerat miljarder i ryska banker och bolag. Även under upptakten av kriget, när hundratusentals ryska soldater mobiliserades vid ukrainska gränsen, fortsatte Sjunde AP-fonden att investera i landet. Först när den ryska ockupationen var inne på sin sjätte dag reagerade AP-fonden, som förvaltar fem miljoner svenskars pensioner. AP7 ska nu sälja sina ryska aktier, men finansprofilen Sasja Beslik tycker att de skulle ha agerat för flera år sedan.
– Jag tycker inte att någon ska ha business i Ryssland, just nu. Men att sälja innehaven nu, när de helt saknar värde, är meningslöst. Symbolvärdet hade varit större om de sålt sina aktier 2014, 2015 eller 2016. Varför är det först nu, när västvärlden trappar upp sanktionerna, som de anser sig ha något moraliskt ansvar? säger Sasja Beslik.
”Kunderna får ta smällen”
Ända sedan Ryssland invaderade Krim 2014 har Sverige ställt sig bakom EU:s sanktioner som förbjudit långsiktig finansiering av ett antal ryska banker och energibolag. På sanktionslistan finns bland annat Sberbank och VTB bank, båda majoritetsägda av ryska staten. Trots detta har svenska AP-fonderna investerat stort i de två Kremlkontrollerade bankerna.
– Å ena sidan har Sverige politiskt fördömt Rysslands agerande under flera år och samtidigt har vi finansierat Putins uppbyggnad av krigskassan, säger Sasja Beslik.
– Det är oroande att svenska pensionsfonder, som ska följa vissa riktlinjer för hållbarhet, nu har försatt sina kunder i en förlustsituation. De får ta smällen.
Rysslands krig mot Ukraina finansieras genom försäljning av gas och olja som beräknas utgöra 40 procent av statsbudgeten. En central spelare är det statligt ägda energibolaget Gazprom som dessutom äger landets största mediebolag med 38 tv-kanaler och top radiostationer. Långt innan kriget hade AP/ svartlistat Gazprom på grund av oljeborrning i Arktis.
Men första, andra, tredje, fjärde och sjunde AP-fonderna äger aktier för 1,9 miljarder kronor i Blackrock som i sin tur är storägare i Gazprom. Den amerikanska kapitalförvaltaren är störst i världen och gick nyligen om Wallenbergsfärens Investor som största ägaren på Stockholmsbörsen. Men inte heller denna finansjätte har tagit hänsyn till EU:s eller USA:s sanktioner mot Ryssland som infördes efter annekteringen av Krim. Tvärtom har Blackrock sedan 2014 kraftigt ökat sina investeringar i landet.
Äger aktier i olja och vapen
När de de ryska styrkorna inledde invasionen fördömdes krigshandlingen av politiska ledare över hela västvärlden som direkt talade om upptrappade ekonomiska sanktioner. Men Blackrock agerade tvärtom. Dagen efter invasionen började den amerikanska fondjätten att köpa aktier för 153 miljoner i gruvbolaget Polymetal som kontrolleras av Putins kumpan Alexander Nesis.
Lara Cuvelier, från organisationen Reclaim Finance, ingick i den grupp av organisationer som tagit fram den uppmärksammade listan Putin 100. Utifrån offentliga databaser har de sammanställt de största utländska investerarna i rysk kol, gas och olja.
– Blackrock kom på andra plats med 24 miljarder kronor. De är tungt exponerade i den ryska fossilindustrin. I kraft av sin storlek har Blackrock ett moraliskt ansvar att agera, säger Lara Cuvelier.
Blackrocks vd har nyligen uttryck sin sympati för krigets offer.
– Det är min uppriktiga förhoppning att freden i Ukraina kan återställas och att demokrati och frihet kan blomstra i Europa igen, sa vd Larry Fink i ett uttalande.
Men samtidigt har finansjätten ekonomiska intressen på båda sidor av fronten. Förutom investeringarna i rysk olja så har den amerikanska fondförvaltaren stora aktieposter i vapenindustrin som beväpnar den ukrainska sidan. Nyligen spreds filmer som sägs visa hur ryska stridsfordon sprängs i bitar av TB2-drönare. De obemannade bombflygplanen är tillverkade av det turkiska bolaget Aselsen där Blackrock äger aktier för en halv miljard. Enligt Worldwide Armed Banks Database äger Blackrock också en ansenlig del av bolagen Flour och Honneywell som är underleverantörer till det amerikanska kärnvapenprogrammet.
”Agerade alldeles för sent”
Efter hårda påtryckningar tog vd Larry Fink nyligen till slut ställning i kriget och meddelade att han fryser alla nya investeringar i ryska bolag. Då hade invasionen pågått i nästan två veckor.
– Det är ett bra första steg men Blackrock agerade alldeles för sent. Vi uppmanar alla investerare att upphöra med nyinvesteringar och när det är möjligt sälja innehaven i den ryska fossilindustrin. För de svenska pensionsfonderna som äger aktier i Blackrock kan de försöka trycka på för att lämna Ryssland helt, säger Lara Cuvelier.
Veckorna innan invasionen av Ukraina hade AP7 stora exponeringar i ryska bolag, trots att många bedömare under lång tid varnat för Putins planer. Men Johan Florén, fondens chef för kommunikation och ägarstyrning, säger att läget var mycket oklart fram till krigsutbrottet.
– Hade vi vetat om invasionen innan det hände, hade vi agerat på det. Men vi följer den svenska linjen och den svenska tolkningen av läget. Den tolkning var inte densamma dagen innan eller dagen efter det hände.
Ryska aktier för en miljard
Den 2 mars, en vecka in i kriget, tog Sjunde AP-fonden beslutet att sälja alla aktier i ryska bolag.
– Enligt den senaste bedömningen utgjorde kapitalet 0,1 procent av vår totala portfölj vilket är mellan 900 miljoner och en miljard kronor. Vi vet att värdet har sjunkit mycket men det går inte att säga vad värdet är förrän Moskvabörsen öppnar och det finns en handel.
Har svenska pensionspengar bidragit till att bygga upp Putins krigskassa?
– Den beskrivningen tycker jag är missvisade. Vi och alla andra investerare köper och säljer aktier till varandra på en sekundärmarknad. Det betyder inte att vi investerar i ryska staten eller i ryska försvaret.
Ni svartlistar Gazprom men äger samtidigt stora poster i Blackrock som i sin tur har miljarder investerade i bolaget. Varför behålla innehavet i Blackrock?
– Det är Gazprom som borrar olja i Arktis, inte Blackrock. Om man drar ut det resonemanget så skulle man i fallet Ryssland uppmana alla svenska investerare att sälja av alla fondbolag och banker i hela världen som äger en rysk aktie. Det kommer aldrig att hända.