Mellan 1992 och 1997 hade friskolorna 85 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev, sedan ingick Socialdemokraterna och Miljöpartiet en allmänpolitisk uppgörelse och skolpengen till friskolorna höjdes till 100 procent av kommunens genomsnittskostnad. Det tog inte lång tid förrän skolkoncerner började etablera sig och expandera eftersom det blev lönsamt att starta skolor. Idag är det främst skolkoncerner som ansöker om tillstånd hos Skolinspektionen och de expanderar i snabb takt.
Debatten om skolan är bitvis hård och istället för att låta sakfrågorna vara i fokus, ägnar sig friskolelobbyn åt att förvanska sanningen och påstå felaktigheter. Anledningen till att de undviker sakfrågorna är att det inte finns något argument belagt med fakta och statistik som slår fast att det skolsystem Sverige har valt är bra.
I den här artikeln kommer jag gå igenom några av de vanligast förekommande argumenten från friskolelobbyn.
Påstående: Friskolor har redan lägre skolpeng än kommunala skolor.
Ditt svar: Huvudmannaansvaret och myndighetsansvaret är inte samma sak. Skolpengens grundbelopp är samma för kommunala och enskilda huvudmän.
Ett vanligt argument är att kommuner redan är kompenserade för huvudmannaansvaret. Det stämmer att elever i kommunala skolor i snitt kostar 10 000 kronor mer per år om man jämför med elever i friskolor. De 10 000 kronorna är inte ersättning för kommunens huvudmannaansvar. Det är ersättning för kommunernas myndighetsansvar, det vill resursfördelning utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. De blandar medvetet ihop huvudmannaansvar och myndighetsansvar för att få mottagaren att tro att kommunen har högre skolpeng än friskolorna. Grundbeloppet i skolpengen är lika mellan kommunala och enskilda huvudmän.
Påstående: Kommunala skolor har redan mer resurser eftersom de har strukturersättning.
Ditt svar: Det är skillnad på strukturersättning och skolpengens grundbelopp. Strukturersättning är inte en del av grundbeloppet, som är lika för kommunala och enskilda huvudmän.
Påstående: Friskolorna tar inte ut stora vinster.
Ditt svar: Det inte är vinstuttaget som är problemet. Problemet är överskottet som skapas på varje skolpeng eftersom det finns en inbyggd överfinansiering till friskolor i skolpengens grundbelopp.
Enskilda huvudmän tar ut någon procent i vinst av de resurser vi lägger på skolan i Sverige. Även om skolkoncernerna inte delar ut vinst varje år använder de överskottet till expansion och det är det stora problemet eftersom skolkoncernerna tar allt större del av svensk skola i sin ägo. Det som skapar lönsamhet för friskolorna är bland annat antal elever per lärare. Kommunala huvudmän har ett snitt på 12,0 elever per lärare medan enskilda huvudmän har ett snitt på 13,2 elever per lärare. Enskilda huvudmän har fler elever per lärare vilket sänker undervisningskostnaden per elev.
En hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är också en viktig faktor för lönsamhet. Kommunala huvudmän har ett snitt på 59 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning medan enskilda huvudmän har ett snitt på 71 procent.
Företrädare för friskolorna hävdar ofta att de har många elever med utländsk bakgrund. Det stämmer, kommunala huvudmän har ett snitt på 26 procent elever med utländsk bakgrund medan friskolor har ett snitt på 27 procent. Alla elever med utländsk bakgrund kommer dock inte från samma land. Det är inte elevernas bakgrund som är den segregerande faktorn utan föräldrarnas utbildningsbakgrund och där har friskolorna avsevärt bättre förutsättningar jämfört med kommunala huvudmän.
Detta sammantaget skapar överskott på varje skolpeng. Det är inte ett problem att ha stora klasser när eleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det som påverkar en skolas resultat är vilka som sitter i klassrummet och inte främst vad man gör i klassrummet. Varje gång vi säger att vinstuttag i skolan måste förbjudas kommer friskolelobbyn svara att friskolor bara tar ut någon procent i vinst per år. Det är därför vi ska kritisera incitamentet för lönsamhet.
Påstående: Skolvalet är populärt bland föräldrar i särskilt utsatta områden.
Ditt svar: Om en förälder väljer Fanta i mataffären och sedan får en enkät med frågan om personen tycker om att få välja läsk i mataffären kommer denne svara ja på den frågan. Det föräldrarna gör att bekräfta sitt val.
Påstående: Kö är valfrihet.
Ditt svar: Om man anser att valfrihet bara ska gälla föräldrar med lång utbildning stämmer det. Köer skapar ett skolval som ej sker på lika villkor och det minskar valfriheten för vissa föräldragrupper.
Friskolor får använda kö som urvalskriterium. Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har undersökt det fria skolvalet och de har uppmärksammat att det främst är elever med stark socioekonomisk bakgrund som använder det fria skolvalet. Det är vanligare att elever från akademiska hem väljer friskolor medan man inte har sett samma typ av sortering på föräldrars utbildningsbakgrund mellan kommunala skolor. IFAU har även sett att skolsegregationen ökar i kommuner med många friskolor eftersom det främst är elever från akademiska hem som väljer dem. Den största påverkan på skolsegregationen har bostadssegregationen även om det fria skolvalet har påverkat utvecklingen i negativ riktning.
I den här artikeln har jag gjort ett försök att slå hål på några av de argument som friskolelobbyn ofta framför. Det främsta problemet med nuvarande lagstiftning är den inbyggda överkompensationen till friskolor i skolpengen. Det är friskolornas överskott på varje skolpeng som skapar lönsamhet och möjliggör skolkoncernernas expansion.
Det stämmer att många kommuner har strukturersättning för att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund. Om friskolor har samma elevunderlag som de kommunala skolorna får de del av strukturersättningen på lika villkor som de kommunala skolorna.
Det är därför jag argumenterar för att införa differentierad skolpeng som den statliga utredaren Björn Åstrand presenterat i utredningen om ”En mer likvärdig skola”. Genom att ta bort köerna och göra skolvalet gemensamt blir skolvalet mer likvärdigt och rättssäkert. Ett gemensamt skolval ökar valfriheten för alla föräldrar.
Jag är varken emot friskolor eller valfrihet. Tvärtom. Nuvarande lagstiftning är det största hotet mot både valfrihet och idéburna friskolor.
Frågan om skolans styrning är inte en höger-vänsterfråga, det är en fråga om vår gemensamma framtid. Skolan är för viktig för att reduceras till ett slagträ i den politiska debatten.
