BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Stödet och lönen ska innebära att man har en disponibel inkomst som om man hade gått på en normal lägstalön inom LO-området, säger Veli-Pekka Säikkälä som är avtalssekreterare på IF Metall och den som representerat facken i förhandlingen.
Både inrikes och utrikes födda
Det är alla LO-förbund utom Transport som tillsammans med Unionen förhandlat med Svenskt näringsliv för att hitta en lösning på det som alla ser som de kommande årens stora utmaning: Att få in nyanlända på arbetsmarknaden. Men etableringsanställningar ska även gälla inrikes födda som varit arbetslösa länge.
Personerna kommer att ha en visstidsanställning i maximalt två år som sen ska övergå i ett fast jobb, men för att det ska ske kommer det att krävas utbildning parallellt, menar Veli-Pekka Säikkälä.
– Vi kommer att kräva av staten att de ser till att det finns svenskautbildning i första hand, men också andra utbildningar. Det ska göra att det här ska leda till en anställning, säger han.
Utbildning parallellt
Utbildningen kan ske antingen på arbetstid eller efter jobbet, men det ska inte påverka lönen. Syftet är att etableringsanställningarna i förlängningen ska leda till riktiga jobb, och inte några ”hittepå-anställningar”, som Veli-Pekka Säikkälä uttrycker det.
– Vi har resonerat så här, att arbetsgivarna inte bara ska titta på det akuta arbetskraftsbehovet som finns just nu utan ta på sig ett samhällsansvar, och titta lite längre framåt för att få in de här människorna. Man ska kunna motivera varför man vill ta in en etableringsanställd, säger han.
Från regeringens håll har signalerna kring förslaget hittills varit positiva. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) uttryckte i SVT:s program Agenda att staten är beredd att skjuta till de medel som behövs.
– Vi står inför den största utmaningen vi haft, då gäller det att man samarbetar. Parterna är beredda att göra det, så även regeringen. Min inställning är att lösa det, sa Ylva Johansson.
Det finns ingen klar bild över hur många som kan komma att omfattas av de nya anställningarna, enligt ministern kan det ”bli stort”. Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall instämmer i den bilden och påpekar att det finns 76 000 personer som idag omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, men totalt är 350 000 arbetslösa varav 200 000 är utrikesfödda.
Ska finnas en nämnd
En farhåga som funnits är att oseriösa arbetsgivare ska utnyttja stödet från staten och sätta i system att ta in nya istället för att anställa fast. Men det kommer finnas delar i avtalet som ska förhindra det, enligt Veli-Pekka Säikkälä.
– Det kommer att finnas en nämnd som ska titta på missbruk och sådana saker. Syftet med avtalet är att vi ska få till en bra etablering. Det funkar till exempel inte att bara anställa nyanlända, det blir ingen bra etablering in i arbetslivet.
Vill slippa administrationen
Att få till en bra matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare har varit viktigt för facken. På arbetsgivarsidan har man velat undvika att få hela jobbet med administrationen, vilket är fallet med många andra satsningar.
Nu ska fackförbunden ta ställning till förslaget, och även arbetsgivarsidan. Förhandlarna hoppas att processen ska vara klar inom ett par veckor, sen ska staten säga sitt innan en juridiskt bindande branschöverenskommelse kan skrivas.
Lina Stenberg, kommunikationschef på socialdemokratiska Tiden:
– Det är bra att parterna åtminstone börjat prata med varandra, för det har ju stått stilla ganska länge och det är inte alls bra. Men det jag är kritisk till är diskussionen om minimilöner. Många lever redan i så kallad arbetande fattigdom – och risken är att fler låses in i den fällan.
– Jag hade velat se att facken varit mer pådrivande för helt vanliga löner – lönen ska ju vara kopplad till prestation och inte till personens bakgrund. Sedan är det också jätteviktigt med utbildning, och det vore bra om det fanns tydligare incitament och fler möjligheter till fortbildning från arbetsgivarens sida.
Lisa Pelling, utredningschef på rödgröna Arena Idé:
– Positivt är att parterna nu visar att de är villiga att hitta en vettig lösning, och att man i det samtidigtslagit fast att det inte är lägre löner som är vägen framåt – snarare en slags kombination av subvention och utbildning. Sedan kan man väl säga att detta förslag egentligen inte innebär en så stor skillnad från tidigare subventionerade anställningar, och etableringsjobb kommer förmodligen inte vara hela lösningen.
– Det som oroar mig är att inte mer görs för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Tryggare villkor är en del av lösningen. I dag har många jobb de är överkvalificerade för, men vågar inte byta jobb för att de riskerar att få otryggare anställningsvillkor, med långa provanställningar, till exempel. Dålig matchning drabbar i förlängningen också nyanlända, som kan fastna i låglönejobben.
– Vad som helt saknas i debatten är dessutom det feministiska perspektivet. Parterna borde ta hänsyn till att det i den här gruppen ofta är kvinnorna som har omsorgsansvaret – och då kanske det inte fungerar att jobba och studera på heltid – på en dessutom låg inkomstnivå.
Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på liberala Timbro:
– Det är såklart bra att systemet för subventionerade anställningar förenklas – men i regel tycker jag att sådana typer av jobb ska bort. Man ska inte ägna sig åt riktade bidrag eftersom det förvränger marknaden och arbetare får en lön som arbetsgivaren egentligen inte är beredd att betala. Dessutom är det ju skattebetalarna som får betala mellanskillnaden.
– Jag hade snarare velat se en överenskommelse om lägre ingångslöner. Jag är definitivt inte för en lagstadgad minimilön, utan det jag önskar är att parterna enas om det. Rut-branschen är ett bra exempel på att det faktiskt finns efterfrågan om arbetsgivaren bara kan få ner sina kostnader.