– Vi kan konstatera att renoveringarna gått på högvarv när mycket annat avstannat. Förändringen tycks bero på coronapandemin och rekommendationerna att stanna hemma, säger Mikael Holmstrand, vd för Garageportexperten och initiativtagare till samman­räkningen Renoveringsindex.

Där sammanställs Skatte­verkets statistik om rotavdrag med SCB:s försäljningssiffror från handeln av bygg-, vvs-, färg- och elartiklar, för att få fram ett mått på hur mycket svenskarna renoverar.

Resultatet för 2020 visar att renoveringarna i de svenska hemmen ökade med 9,9 procent jämfört med föregående år. Utvecklingen ser ut att fortsätta även under 2021.

– Allt tyder på att vi under hela 2021 kommer att se en coronapåverkan i samhället, vilket också kommer att märkas i antalet renoveringar. Att svenskarna prioriterar sina hem och att renoveringsviljan ­hänger i är glädjande att se, man gör något av tiden som blir över, säger Mikael Holmstrand i ett pressmeddelande.

Renovering istället för resa

Rotavdragen ökade rejält under pandemi-året 2020, med exakt en miljard kronor, från 9,87 miljarder 2019 till 10,87 miljarder det senaste året.

Sannolikt är det pandemins effekter som ligger bakom ökningen, tror Marcus Jakobsson, analytiker på Skatteverket.

– Det är svårt att säga exakt vad ökningen beror på. Vi tror bland annat att folk har valt att lägga hela eller delar av ”semesterkassan” på att renovera hemma och förbättra sin hemmiljö då man spenderar så mycket tid där nu, säger han till Dagens ETC.

Rot, en förkortning av renovering, ombyggnad och tillbyggnad, är en skattesubvention för allt från att bygga balkong eller renovera köket till att tapetsera eller byta tvättställ i badrummet.

Men skattesubventionen gäller inte för alla.

För att ha rätt att göra rotavdrag krävs att du äger och bor i bostaden som arbetet ska utföras i.

Det innebär att alla hyresgäster, över en fjärdedel av de svenska hushållen, står utanför.

Därtill kommer även de som bor i andrahandsboende, student­bostad eller hyr ett småhus, men också villaägare som hyr ut sitt hus och därmed inte bor där själva.

Allt som allt rör det sig om nästan vart tredje hushåll.

Utöver det tillkommer sedan alla som har för låg inkomst, under cirka 27 000 kronor i månaden, för att kunna utnyttja rotavdraget fullt ut.

Rotavdraget är bara ett exempel på hur hyresrätten är kraftigt skattemässigt missgynnad jämfört med det ägda boendet, menar kritiker från bland annat hyresgäströrelsen.

– Att rotavdragen fortsätter att öka förstärker ju skillnaden mellan ägt och hyrt. Den sneda beskattning som finns mellan de som äger och de som hyr, säger Erik Elmgren, förbundschef på Hyresgästföreningen, till Dagens ETC.

Vill ha hållbarhetspremie

Sedan 2009 har staten subventionerat svenskarnas renoveringar för nästan 150 miljarder kronor. Motsvarande satsningar krävs även i hyresbeståndet, menar Hyresgästföreningen som bland annat har föreslagit en hållbarhetspremie för satsningar på hållbara investeringar såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt, samt skattefria underhålls- och investeringsfonder för hyresrätter.

– Vi måste styra mot hållbara investeringar och då är det här två bra reformer, tillsammans med det renoveringsstöd som finns nu, säger Erik Elmgren.

Renoveringsstödet på 900 miljoner är ett positivt steg på vägen, men långt ifrån tillräckligt, menar han.

– Det finns idag runt 400 000 lägenheter kvar att renovera i miljonprogrammet. Problemet är att de här 900 miljonerna bara räcker till knappt 2 500 kronor per lägenhet. Det är knappt en kakelram. Så det här renoveringsstödet behöver skalas upp rejält för att göra skillnad. Miljonprogrammet var ju en ­politisk vision, att bygga en miljon nya bostäder på tio års tid. Men nu när det står inför en upprustning så är det de personer som äger sitt hus som har rätt till skattesubventioner i form av rotavdrag, och inte de som hyr.