Tore Johannesen är avdelningschef på norska NBBL, en organisation som kämpar för fler hyresrätter. Han vittnar om en bostadsmarknad i Oslo som i första hand förutsätter en sak för att komma in: rika föräldrar.
– I Oslo äger 70 procent sina bostäder och priserna per kvadratmeter är runt 60 000 kronor, alltså ungefär samma som i Stockholm. De senaste två åren har det börjar lugna ner sig lite med de stigande priserna och det har nu stabiliserats. Men det är ändå så att det är en tuff etableringssituation för ungdomar och det är mycket vanligt att man får hjälp av sina föräldrar, säger han.
Effekt: trångboddhet
I Sverige anklagar Socialdemokraterna Moderaterna för att vilja införa marknadshyror och även om M själva ogärna vill ta ordet i sin mun finns det ett kongressbeslut på att i alla fall verka för en mindre reglerad hyressättning.
Tore Johanssen har sett effekterna av ett system med marknadshyror.
– Vi har en väldigt liberaliserad bostadsmarknad och med en hyra på 15 000 norska kronor (runt 16 000 sek) för en tvåa begränsas ju möjligheten att spara kapital för att sedan komma vidare. I vissa fall leder det också till extrem trångboddhet då många måste gå ihop för att ha råd med hyran, säger han.
Även i Helsingfors brukas marknadshyror, men här har staten gått in och reglerat hyran för vissa typer av fastigheter som viks för låginkomsttagare. Konceptet brukar kallas ”social housing”, en modell som är starkt kritiserad i svensk bostadspolitik. Sverige är i princip det enda EU-land som säger nej till social housing.
”Väldigt hård marknad”
Svenska Boverket har i en rapport förespråkat modellen, men kritiker menar att systemet pekar ut folk utifrån ett inkomstperspektiv och att man tar bort incitamentet att förbättra sin levnadssituation om man måste ha en månadsinkomst under en viss gräns för att få bo kvar i sin bostad.
– I Finland har vi flera olika alternativ för låginkomsttagare även om den vanligaste boendeformen är ägarlägenheter, säger Jouni Parkkonen, chef på bostadsföretaget KOVA, ideell förening för bostadsorganisationer i Finland.
– I Helsingfors däremot är 51 procent av lägenheterna hyresrätter. Marknadshyror används, men du kan också söka billigare hyresrätter genom olika ideella hyresbostadsföretag. Men trots detta är bostadsmarknaden i Helsingfors väldigt hård och ansökningarna till de ideella bostadsföretagen har ökat kraftigt de senaste åren. Skillnaden mellan marknadshyrorna och en hyra i ett sådant bostadsföretag kan skilja på upp mot 50 procent.
Internationell omtalade
Finland har genom sin bostadspolitik fått internationell uppmärksamhet. Både för att staten går in med enorma summor i bostadsbidrag – under 2017 betalades över 20 miljarder kronor ut i bostadsbidrag till en befolkning på 5,5 miljoner, vilket kan jämföras med Sverige där man betalade ut 4,7 miljarder till en befolkning på tio miljoner människor – och för att man bygger extremt mycket nytt.
– Byggandet har haft en stor roll i att Finlands ekonomi har växt sig starkare de senaste åren, men nu börjar det sakta avta, det finns tecken på att toppen av nybyggandet av bostäder har nåtts, säger Jouni Parkkonen.
Stor bostadsbrist
Nybyggandet är en central fråga även i den svenska huvudstaden. Nyligen kom en rapport från Handelskammaren som visade att Stockholm stad går miste om fyra miljarder kronor i tappade skatteintäkter och 36 miljarder kronor i utebliven tillväxt per år på grund av bostadsbristen i staden.
I Danmark berättar Michael Thorberg, konsult på branschorganisationen Danmarks Almene Boliger, att det är något man har tagit fasta på.
– Det är en våldsam aktivitet i byggsvängen. Köpenhamn är i stort sett en enda stor byggarbetsplats och politikerna har enats om att när nya bostadsområden byggs så har kommunen rätt att reservera 25 procent till allmännyttan, och det är en möjlighet man utnyttjar, säger han.
– Diskussionen idag är att man ska bygga billigare, som låginkomsttagare har du ingen möjlighet att bosätta dig i Köpenhamn idag och för höginkomsttagarna börjar marknaden mättas. De flesta danskar har ju inte råd att köpa en lägenhet för tio miljoner.
Så fungerar det i grannländerna
Finland
Ingen allmännytta. Hyresrätter finns hos bostadsföretag och social housing sköts genom ideella bostadsföretag.
Stora statliga subventioner i form av till exempel bostadsbidrag för låginkomsttagare. Dessa subventioner används för att hålla marknadshyrorna i schack.
2013 infördes marknadshyror i Finland vilket ledde till ökade hyror med 30–40 procent.
Danmark
Stort nybyggande, statliga regleringar för hur vilken typ av lägenheter som ska byggas och en typ av anvisningslag som ger kommunen rätt att tillsätta var fjärde sökande i bostadskön.
För att hålla prisutvecklingen nere på bostadsrätter måste utländska medborgare ansöka om särskilt tillstånd för att få köpa bostad.
Har en allmännytta som liknar den i Sverige och statliga subventioner för byggandet av nya bostäder. Det finns även social housing-lägenheter för låginkomsttagare och socialt utsatta.
Norge
Saknar bostadspolitisk modell, alltså en väldigt liberaliserad marknad utan regleringar från stat och kommun, men har ett subventionerat sparande som heter ”Bostadspar för unga”. Där kan föräldrar spara pengar till sina barn och få skattelättnader utifrån storleken på årssparandet.
En stor andel ägarlägenheter, alltså ungefär som en bostadsrätt fast utan bostadsrättsförening. Detta driver upp priserna på andrahandsuthyrningen.
Marknadshyror som leder till höga hyror och trångboddhet.
