Så gör bankerna miljardvinster – i en krisekonomi

Lägger man samman det här får man ett räntenetto och som diagrammet visar stiger intäkterna rejält även pandemiåret 2020. Bankerna fick ut 4,2 miljarder kronor mer än 2019. Totalt hela 131 miljarder som svenska folket och företagen betalar till bankerna för att de ska göra det som staten annars skulle kunna göra. Lägger vi ihop räntenettot för fem år blir det en god bit över 600 miljarder kronor. 

Stora pengar på avgifter

Men bankerna har också stora intäkter på avgifter av olika slag som kunderna betalar. Lägger vi ihop räntenettot och avgifterna blir summorna ännu mer hisnande. 2020 betalade kunderna då 203,6 miljarder till de fyra stora bankerna. Lägger vi ihop de senaste fem åren blir det hela 977,6 miljarder. Det betyder att svenska medborgare och företag betalar mer än dubbelt så mycket till bankerna än vi betalar via staten för all hälso- och sjukvård och social omsorg ett vanligt år (79,6 miljarder ­kronor för 2019).

Vinsterna fortsätter

Bankernas intäkter blir vinster som sedan ligger som grund för utdelning till ägarna. 2020 var vinsterna intakta för Nordea och Handelsbanken medan SEB och Swedbank fick se sämre resultat. Det berodde på stora kreditförluster för framförallt SEB, den Wallenberg-styrda banken som jobbar mest mot företag (varav många fick dålig ekonomi under pandemin). Swedbanks minskade vinst beror framför allt på böter man tvingats betala för olagliga affärer. Det kallas sanktionsavgift.

Men trots det gör alltså alla banker vinst. Tillsammans ­genererade man 68,3 miljarder efter skatt.

Ägarna ska ha sitt

Förra året stoppades aktieutdelningarna av regering och riksdag. Motivet var det enorma stöd som Riksbanken tvingades sätta in för att bankmarknaden inte skulle falla samman i panik när covid-19 slog till med full kraft i ekonomin. Riksbanken gick in med stora stödköp på flera hundra miljarder av obligationer och skapade särskilda stödlån till bankerna för att lugna marknaden. Tanken var att finanskrisen 2009 inte skulle få upprepas.

Med de enorma insatserna hade aktieutdelningar blivit en alltför stor provokation. Men efter 2020?

Finansinspektionen har rekommenderat att utdelningarna hålls nere till en fjärdedel mot vad man kan räkna fram för 2019 och 2020. Även om det grumsas om det i affärspressen kommer de flesta banker att följa den rekommendationen. Nu är det inga småsummor det heller. 58,8 miljarder planeras i aktieutdelning.

Men det finns andra sätt att förvandla vinst till pengar i ägarnas fickor.

SEB, Nordea och Handelsbankenn har bland annat förklarat att man tittar på att återköpa aktier 2021. Det betyder pengar till aktieägarna och samtidigt höjda värden på de kvarvarande aktierna.

Svenska samhället visade stor generositet mot landets banker krisåret 2020, så stor att det inte blev någon kris alls för de som äger privatbankerna.

Tänker man efter är det en absurd situation.

Samhället går igenom sin värsta kris men bankerna märker inget.

De summor bankerna får av medborgarna skulle räcka till all vaccin och all sjukvård viruset har skapat.

Men bankernas stöd till sam­hället som föder dem är upp­en­barligen inte på dagordningen inför styrelsemötena i bank­palatsen.