BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Några år tidigare hade Astrid Lindgren med den så kallade Pomperipossa-debatten, där hon visade att effekterna av skattesystemet blev över 100 procent i skatt, markerat början till slutet på skattehöjningarnas tid.
Femton år efter skattereformen genomfördes på nytt stora skattesänkningar när regeringen Reinfeldt sänkte skatterna med en bra bit över 100 miljarder per år.
De senaste åren har den S-styrda regeringen åter höjt vissa skatter och trappat av jobbskatteavdrag. Det har föranlett nya uttalanden om att staten nu tar mer än hälften av lönen från vanliga löntagare:
”Min ideologiska uppfattning är att hälften kvar, det är definitivt gränsen”, sa Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson i Ulf Kristersson i SVT:s Agenda den 2 april.
Moderata riksdagsledamoten Helena Bouveng frågade sig själv på Twitter: ”Är det moraliskt rätt att ta mer än 50 procent av vad en barnmorska tjänar?”
I en rubrik på sajten Örebro nyheter står att läsa ”1,3 miljoner svenskar får mindre än hälften kvar”.
Det låter onekligen som att Pomperipossa-nivåerna börjar närma sig igen. Så hur fungerar egentligen de olika skatterna? Vem betalar vad, och vilka är det som betalar mer än hälften?
Kommunalskatten inte allt
Hur mycket skatt vi betalar beror på vilken sorts inkomst det är och hur mycket vi tjänar, eftersom det svenska skattesystemet har en hög grad av progressivitet – det vill säga ju mer du tjänar, desto högre blir din skatt i procent.
De flesta tror nog att vi på en medelinkomst betalar ungefär 30 procent i skatt. Det baseras på den kommunala inkomstskatten som alla betalar, som ligger på mellan 28 och 35 procent beroende på i vilken kommun du bor. Riksgenomsnittet ligger på drygt 32 procent.
Men när vi ska räkna ut den skatt som verkligen betalas, det som på deklarationen kallas slutlig skatt, så finns det flera saker att ta hänsyn till.
För det första har alla löneinkomster ett så kallat grundavdrag. Grundavdraget varierar i storlek beroende på hur hög lönen är. Per månad är det minst en dryg tusenlapp och som mest över 2 500 kronor. Summan som finns kvar efter avdraget är det vi betalar skatt på, den så kallade beskattningsbara inkomsten. Men inte heller det är den skatt som de allra flesta betalar.
Flera avdrag gör skatten lägre
Det så kallade jobbskatteavdraget gör att skatten för alla som har inkomster från arbete sänks ytterligare. Och utöver jobb-skatteavdrag finns en rad andra avdrag som gör att skatten kan bli ännu lägre. De vanligaste är ränteavdraget, som alla som har ett bolån kan göra, samt rut- och rotavdrag för tjänster i hemmet. Alla betalar också en avgift till pensionssystemet som kvittas med ett lika stort skatteavdrag.
Efter de här avdragen blir skatten betydligt lägre än 30 procent för de allra flesta. För en medellön (vid heltid), som just nu ligger på 32 000 kronor i månaden enligt SCB, ligger skatten på 24 procent (innan övriga avdrag).
Men många har också inkomster från företagande och aktiehandel, det som på deklarationen heter inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. De beskattas annorlunda än lön. Bolagsskatten är 22 procent och skatten på vinster från aktier är 30 procent. Många i de övre inkomstskikten har den här typen av inkomster, därför blir deras slutgiltiga skatt oftast lägre än vad de skulle ha betalat om de bara hade lön som inkomst.
0,7 procent av befolkningen
Så hur många är det som betalar mer än 50 procent i skatt?
De som har en månadslön på 253 600 kronor eller mer har i dag en skattesats på 50 procent eller högre enligt de skattetabeller som Skatteverket använder för att räkna ut preliminärskatt. Där är grundavdrag och jobbskatteavdrag inräknade. Men efter det tillkommer alla de avdrag som många höginkomsttagare gör, bland annat ränteavdrag och rut- och rotavdrag. Därför blir det inte så många individer som i slutlig skatt faktiskt betalar mer än hälften av sin inkomst.
Enligt siffror från SCB som Dagens ETC tagit fram så var det förra året endast 48 987 personer som i deklarationen fick en slutgiltig skatt på mer än 50 procent av sin inkomst. Det motsvarar 0,7 procent av befolkningen, om vi räknar alla som ingår i arbetskraften i åldrarna 15–74.
Om vi lyssnar riktigt noga på vad Ulf Kristersson med flera säger så är han noga med att alltid lägga ordet ”ökning” efter ordet lön när han pratar om hälften kvar. Det är alltså hälften av en löneökning som inte ska få skattas bort, inte den totala summan av en inkomst.
