22 procent. Så mycket ska företagen normalt skatta på vinsten i Sverige. Men många storföretag smiter från sitt samhällsansvar.
– Skatten är en kostnad för företaget, och bolagen försöker minimera den eftersom ägarna sannolikt vill ha så hög vinst som möjligt, säger Tomas Algotsson, enhetschef för avdelningen för företagsbeskattning på Skatteverket.
En del skatteplanering är laglig, annat är olagligt. Eller på gränsen.
– Det finns grader av skatteupplägg. Vi ser rent kriminella upplägg, med exempelvis falska handlingar. Vi har också upplägg som har prövats rättsligt och där Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att det rör sig om ett hål i lagstiftningen. Sedan har vi en gråzon där man tänjer på gränser och där ingen vet vad som gäller rättsligt förrän det prövats i högsta instans.
I gråzonen fanns länge de så kallade räntesnurrorna – där koncerner utnyttjar ränteavdragen i Sverige genom att låta dotterbolaget i Sverige ”låna” pengar av ett holdingbolag i Luxemburg till skyhög ränta. På så sätt minskar den beskattningsbara vinsten i Sverige medan pengarna kan plockas ut skattefritt.
Storbolag nolltaxerar
Det var så de riskkapitalägda välfärdsbolagen lyckades nolltaxera, trots att de i själva verket tjänade miljarder på barn, gamla och sjuka. På senare år har riksdagen försökt täppa till läckaget, och internlånen har minskat i popularitet. Ändå har storföretag åkt dit för felaktiga avdrag. Senast i december 2014 upptaxerades till exempel skogsjätten SCA med 3,3 miljarder.
Samtidigt är det fritt fram att dra av räntan på externa lån. När riskkapitalbolag och andra ägare lånefinansierar ett företagsköp i Sverige placerar de ofta skulden i det svenska bolaget och låter skattebetalarna ta notan. Vilket är ”ett allvarligt hot mot den svenska bolagsskattebasen”, enligt Skatteverket. Bara i 66 granskade företagsförvärv reducerades bolagsskatten med 4–5 miljarder.
Men det största problemet är sannolikt multinationella företag som fifflar med internpriser. Då låter man dotterbolagen i högskatteländerna betala överpriser på varor, tjänster och royalties – pengar som skickas till filialer i skatteparadis.
I rapporten ”Offshore Shell Games 2015” avslöjar organisationen Citizens for Tax Justice att 358 av de 500 största företagen i USA har 7 622 dotterbolag i skatteparadis, där de parkerat vinster i storleksordningen 17 500 miljarder kronor. Och en stor del av felparkeringen beror på manipulerade internpriser.
Läs också: Kommentar/Kent Werne: Dags att syna skatteflyktens arkitekter
Apple är en storfifflare
IT-jättar som Apple och Google är mästare på skattetrixande. Apple fakturerar från Irland, där man betalar en skattesats på 2 procent. Om Apple istället skattat i USA hade Barack Obamas statsbudget fyllts på med 500 miljarder kronor.
Även Sverige snuvas av IT-jättarna. Enligt Dagens Industri betalade varuhuskedjan Jula mer bolagsskatt i Sverige än Apple, Google, Linkedin och Facebook tillsammans. Apple omsatte 412 miljoner i Sverige i fjol, men skattade mindre än en miljon.
Skatteverket fokuserar mer och mer på ”felaktig prissättning”, enligt Tomas Algotsson.
– Vi jobbar mycket med det. Det har prioriterats upp.
Men han vill inte avslöja hur mycket skatt som räddats. Och Skatteverket kan inte säga hur mycket storföretagens upplägg kostar staten. Senaste uppskattningen gjordes 2007, och landade då på 14 miljarder om året – en högst osäker siffra.
Den franske ekonomen Gabriel Zucman har räknat ut att USA-ägda företag minskar sin bolagsskatt med 20 procent genom att utnyttja skatteparadis. Om storföretagen i Sverige är lika skickliga på skatteflykt handlade det om cirka 22,5 miljarder i förlorad bolagsskatt 2014 – mer än statens utgifter för migration.
Skatteverkets rapporter andas samtidigt en viss frustration. ”Verket saknar påtryckningsmedel att få fram relevanta uppgifter”, heter det till exempel i en utvärdering av ”dokumentationsskyldighet vid internprissättning”.
Tomas Algotsson efterlyser särskilt ”disclosure rules”, en tvingande rapporteringsskyldighet som redan finns i flera andra länder.
– Det innebär att man som revisor eller skatteplanerare är skyldig att anmäla till Skatteverket om man genomför eller marknadsför ett skatteupplägg. Då får Skatteverket vetskap om detta tidigt och kan bedöma om det ryms inom svensk lag.
Hyllas av Magdalena Andersson
Just den skyldigheten är en av 15 punkter i OECD:s handlingsplan mot ”skattebaserodering och vinstförflyttning” – BEPS – som OECD:s generalsekreterare Angel Gurría kallat ”det viktigaste steget för en modernisering av det internationella skattesystemet på 100 år”. Även finansminister Magdalena Andersson har hyllat handlingsplanen, som enligt henne ”ger oss nya verktyg för att motverka företags skatteundandragande” (Dagens Industri 5/10). Och visst kan det behövas krafttag. OECD uppskattar att världens länder förlorar mellan 1 000 och 2 000 miljarder kronor varje år på grund av storföretagens intrikata skatteplanering.
Men BEPS har inte lämnat konferensbordet än. Och flera skatteparadisexperter ser handlingsplanen som otillräcklig. Till dem hör Gabriel Zucman.
– Jag tror tyvärr inte att den kommer göra så stor skillnad, säger han. Det enda rätta vore att exempelvis beskatta Googles vinster på global nivå och fördela skatteintäkterna efter nivån på företagets försäljning i olika länder.
Läs också: Kommentar/Kent Werne: Dags att syna skatteflyktens arkitekter
Så har vi räknat
Ekonomen Gabriel Zucman har beräknat att USA går miste om 20 procent av bolagsskatten på grund av de amerikanska företagens kanalisering av vinster till skatteparadis.
Om skattebortfallet ligger på samma nivå i Sverige blir det 22,5 miljarder, enligt följande beräkning: 2014 fick svenska staten in 90 miljarder i bolagsskatt.
Om detta bara är 80 procent av den skatt som borde ha betalats (20 procent försvinner) blir bortfallet 22,5 miljarder kronor.
