Det är allt annat än ovanligt att företag tänjer på regelverket gällande reapriser, inte minst under shoppinghögtiden Black friday, även kallad Black week. Sedan 2022 måste företag som rear ut sina varor ange vad produkten kostat de senaste 30 dagarna. Men det är inte enkelt för kunden att veta vilket pris man jämför med, när företag skyltar med 20, 25 eller 30 procents rabatt.
Många företag kringgår också lagstiftningen. Något som Jennie Nilsson från Socialdemokraterna är mycket kritisk till. Hon menar att 30 dagar inte räcker – så lång tid kan företagen, av allt att döma, kosta på sig att göra sin vara mindre attraktiv innan den ”reas ut”.
– Det borde finnas ett starkt incitament och intresse från både konsumenter och företag att få ordning på det här, för att undvika misstro och känslan av att känna sig lurad, säger Jennie Nilsson.
Höjer tillfälligt – för att locka
Som det är idag uppfyller inte lagen sitt syfte.
– Man har bara flyttat tillfället när man gör en prisökning för att kunna runda lagen. Ganska många har valt att höja priset i 31 eller 32 dagar. De granskningar som har gjorts visar att problemet kvarstår. Och till syvende och sist är det konsumenterna som blir lurade.
Socialdemokraterna vill att de 30 dagarna ska förlängas till 60 eller 90 dagar.
– Det skulle minska incitamenten att göra den här justeringen av priset. För om priset ökas tidigt så minskar det attraktiviteten för varan under en längre tid. Och då väger det upp intresset av att göra de här enkla justeringarna, för att försöka åstadkomma den effekt som var syftet med den här regleringen, säger Jennie Nilsson.
Viktigt att man vet att erbjudandet är på riktigt – att ett klipp faktiskt är ett klipp
I förra veckan var det Black friday, eller Black week som den USA-importerade shoppinghögtiden nuförtiden ofta kallas också i Sverige. Den svarta veckan har nästan blivit till en svart månad nu, konstaterar Jennie Nilsson, innan hon påpekar att det inte bara har negativa aspekter.
– Den här typen av kampanjer, eller tillfällen, när man har stora reor är någonting som är positivt för konsumenter, inte minst de med små marginaler. Men med det sagt så är det viktigt att man vet att erbjudandet är på riktigt – att ett klipp faktiskt är ett klipp. Annars blir det i sammanhanget både provocerande och problematiskt.
Läge för högre böter
Enligt en granskning från Konsumentverket var det i fjol sju av tio näthandelsföretag som inte följde lagen när de lockade med nya, lägre priser. Sex butiker, bland annat Mio och Jysk, hotades med höga vitesbelopp för sina metoder.
– Det är väldigt många som som helt enkelt fuskar med sina erbjudanden, säger Jennie Nilsson.
Hon menar att det också blir en fråga om osund konkurrens mellan företag som sköter sig och de som inte gör det.
– Det är en sak att göra fel en gång, och det får en konsekvens och att man sedan städar upp i sin verksamhet och följer de lagar och regler som finns. Men om man upprepar och gör fel igen så bör man överväga att öka sanktionsbeloppen. Det ska inte löna sig att fuska och lura konsumenter.
