Satelliter, lukrativa avtal och rymdresor för privatpersoner. Nu slåss de internationella näringslivsjättarna om att göra pengar på rymden. Men juridiken är oklar och de privata aktörernas växande roll gör att insynen i rymdfarten minskar.
I helgen återvände rymdkapseln ”Dragon” från den rysk-amerikanska rymdstationen ISS efter att ha levererat drygt två ton förnödenheter och utrustning – bland annat en 3D-skrivare, batterier till rymddräkter och 20 laboratoriemöss – till besättningen ombord. Dragon tillhör rymdföretaget SpaceX, som ägs av IT-entreprenören och dollarmiljardären Elon Musk. Han är en av flera profilerade miljardärer som givit sig in i rymdbranschen de senaste åren. Andra i sällskapet är e-handelsföretaget Amazons grundare Jeff Bezos och det brittiska jättekonglomeratet Virgin Groups grundare Richard Branson, som startat varsitt rymdturismföretag, Blue Origin respektive Virgin Galactic.
Företagen tar plats
Tiden när rymden bara var något för stormakter som USA och Sovjetunionen eller Ryssland är definitivt förbi. I december förra året landade den kinesiska farkosten ”Jadekaninen” på månen, och över 60 stater har i dag egna rymdprogram. De privata företagens ökade närvaro i rymden sker oftast i samarbete med olika nationers rymdprogram.
– Det som händer nu är att företagen har en allt större roll i utvecklingen av rymdprogrammen, säger Johan Eriksson, forskningschef på Utrikespolitiska institutet, med rymdpolitik som ett av sina forskningsområden.
– USA:s rymdprogram var tidigare väldigt hårt statligt styrt. Men Barack Obama har sagt att USA inte kommer göra fler rymdfärder helt i statlig regi, och att näringslivet måste spela en större roll om det ska bli fler bemannade rymdfärder. Det beror bland annat på att relationerna med Ryssland har försämrats av Ukrainakrisen och det har gått ut över rymdsamarbetet. Då måste näringslivet vara med. För företagen innebär det att de får mer makt och inflytande över rymdprojekten, säger Johan Eriksson.
Inkomster från rymden
Företagens inkomstkällor i rymden är flera: Förutom de skattepengar som generas av kontrakt likt det som SpaceX har med ISS, finns det intäkter i form av satellittjänster, något som svenska företaget Swedish Space Corporation, SSC, siktar på att bli världsledande inom. Flera företag arbetar för att kunna inleda gruvbrytning på asteroider. Rymdturism håller också på att förvandlas från utopisk framtidsvision till verklighet. Till nästa år planeras Virgin Galactics första resa för privatpersoner som vill se rymden och är beredda att betala drygt 1,8 miljoner kronor för upplevelsen. Energidrycksjätten Red Bull bröt ny mark med ett reklamjippo i rymden, när det sponsrade österrikaren Felix Baumgartners fallskärmshopp på 39 000 meter från en rymdkapsel prydd med företagets tjurlogotyp för två år sedan.
Den nya rymden
Riskkapital på två till tre miljarder dollar, lågt räknat, har dragits in till rymdbranschen, enligt siffror från branschbevakaren Space Global som refereras i tidningen Internationella studier. Inom näringslivet talas det om begreppet ”Den nya rymden”, berättar Fredrik Bruhn, professor i robotik vid Mälardalens högskola och med en bakgrund som företagare inom rymdindustrin.
– Det har dykt upp en mängd nya möjligheter. Rymden har gått från att vara en institutionaliserad marknad till att bli som vilken marknad som helst. Det finns flera olika företag som du kan beställa satellittjänster från idag, över disk. Ekonomiskt är det jordbruket som kommer driva utvecklingen, att du kan samla in data från satelliter och processa dem för att se hur du ska hantera din mark, säger Fredrik Bruhn. Han ser positivt på utvecklingen att näringslivet blir allt mer involverat i rymden.
– Det är inga nackdelar alls. Det blir billigare för staterna som har rymdprogram i och med att det blir en marknad.
Oklar juridik
Johan Eriksson på Utrikespolitiska instituten ser däremot flera potentiella problem.
– Det finns en risk för sämre demokratisk kontroll. Företagen kräver att skydda sina intressen och teknik sekretessbeläggs, vilket ger mindre insyn för till exempel forskare och journalister. Det juridiska läget är oklart för vad som gäller till exempel om en satellit kraschar när flera olika länder och företag är inblandade. Det ger utrymme för tvister och konflikter, säger Johan Eriksson. Han menar också att militariseringen av rymden inte har avtagit bara för att kalla krigets rymdrace mellan USA och Sovjet är över och privata företag har tagit en större del av ansvaret.
– Vi ser en högre grad av ”dual use”, att teknik används för både civila och militära ändamål. Till exempel används EU:s satellitsystem för övervakning av naturfenomen sedan 2008 även för övervakning av terrorgrupper. Det leder till krav på ännu mer sekretess och mindre insyn.
