Så shoppar de supperrika sig rakt genom pandemin

När pandemin lättar och man äntligen släpper på reserestriktionerna börjar de superrika, som är rikare än någonsin tack vare stigande aktiemarknader och låga räntor, röra på sig igen – och inte bara i sina Rolls-­Royce. De flyger världen över för att hitta det rätta hemmet att ha sina nya bilar vid, om det så är en Rolls-Royce eller en av de nya elektriska hyperbilarna på marknaden, såsom Pininfarina Battista.

Här jobbade James Bond

Pundets fallande värde kompenserar, och mer därtill, oron kring brexit, vilket betyder att Londons exklusiva fastighetsmäklare aldrig varit gladare. Under 2021 såldes dubbelt så många bostäder i centrala ­London för över 185 miljoner kronor (15 miljoner pund) jämfört med året innan, visar data från mäklarfirman ­Beauchamp Estates. 

Naval Club, den privata medlemsklubb i London där Lord Mountbatten drack med prins Philip, såldes för 435 miljoner kronor (35 miljoner pund) efter ett budgivningskrig mellan en köpare från Mellanöstern och en rysk miljardär. Den segrande köparen från Mellanöstern kommer att omvandla fastigheten i Mayfair till en privat lyxbostad med 16 sovrum, värd 1,2 miljarder ­kronor (100 miljoner pund).

Den mest åtråvärda adressen att lägga vantarna på i London i dag är Old War Office, där lägenheterna just börjat säljas. En icke namngiven miljardär i 30-årsåldern betalade över 497 miljoner kronor (40 miljoner pund) för en av de två ”torn­lägenheterna” i etage med fyra sovrum på de översta våningarna. Det är inte svårt att förstå dragningskraften hos denna fastighet mittemot hästgardet. Winston Churchill arbetade i byggnaden, som regeringen 2014 sålde som ett 250-årigt hyreskontrakt för 4,3 miljarder kronor (350 miljoner pund) och som omvandlats till 85 privata bostäder och ett Raffleshotell. Ian Fleming skapade karaktären James Bond när han under andra världskriget arbetade i de ekpanelklädda rummen, där han etablerade kontakter mellan den marina underrättelsetjänsten och den hemliga underrättelsetjänsten MI6.

Kastat sig på NFT-trenden

Ingen plutokrats lya är värd namnet utan konst. En Picasso blir aldrig omodern, men den senaste nya grejen är NFT-konst. NFT står för non-fungible token – en unik spårbar kod som är kopplad till ett digitalt objekt, såsom ett konstverk. När någon har köpt en NFT är konstverket oåterkalleligen registrerat på köparen, och ger denne digitala skryträttigheter. Försäljningen av digitala tillgångar blomstrade under 2021. Bara auktionsförsäljningen av ”digital konst” nådde rekordhöga 60 miljarder kronor (6,5 miljarder dollar), till stor del på grund av NFT. Auktionsbyrån Christie’s sålde ett digitalt konstverk av Mike Winkelmann, som kallar sig Beeple, för 630 miljoner kronor (69 miljoner dollar).

Men det finns en hake. Teknologin som säkerställer att NFT-köparen har förvärvat tillgången är en blockkedja som liknar dem som driver krypto­valutor. Blockkedjor kräver ­enorma mängder ­elektricitet, vilket genererar ett stort koldioxid­avtryck. 

Köpare av digital konst investerar därför i grön energi och klimatkompensation. Den kanske största nya trenden bland de rika när vi kommer ur pandemin, är behovet att vara – eller åtminstone verka vara – gröna. 

Ut med guld, in med batteri

En plattform för privatchartrade jetplan, Victor, debiterar sina kunder en avgift som ska täcka 200 procent av koldioxid­kompensationen för varje flygresa, vilket kan hamna över 60 000 kronor (5 000 pund) för en transatlantisk flygresa. De samarbetar med AirGo, ett boutique­flygbolag, för att driva lågförbrukande jetplan, som Piaggio Avanti, med koldioxidneutralt syntetiskt flygbränsle.

Toby Edwards, Victors ena vd:

– Vi vill göra det lättare för våra kunder att minska sina koldioxidutsläpp när de väljer att chartra ett flygplan. På varje charteroffert från Victor anges flygningens koldioxidpåverkan, däribland bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp och utsläppsminskning, vilket möjliggör för kunderna att fatta informerade beslut för att minska sitt koldioxid­avtryck.”

Trots att det kostar upp till 3 000 kronor (250 pund) mer i timmen att använda så kallat hållbart flygbränsle så ”väljer ett betydande antal kunder att göra det”, säger han.

För yachter gäller detsamma som för flygplan. Ut åker guldkranarna, in kommer batteridrift, naturmaterial och plastförbud. 

Hållbarhet är nu det främsta önskemålet från dem som bygger flytande semester­bostäder, trots att det kan kosta 15 procent mer än en traditionell fossildriven yacht, säger Jamie Edmiston, vd vid den ledande superyachtmäklaren Edmiston.

– Köparna säger: ”Om jag ska göra det här, hur ser det ut? Hur får vi den att drivas så grönt som möjligt?” De tittar på hybriddrift, biobränslen och vätgas.

En techentreprenör tog nyligen emot leveransen av den 80 meter långa Artefact, byggd vid skeppsvarvet Nobiskrug i Tyskland, som drivs av enorma batteribanker. Amazongrundaren Jeff Bezos har gått ett steg längre och beställt ett tremastat segelfartyg för 4,5 miljarder kronor (500 miljoner dollar) från det nederländska varvet Oceanco. Till och med ägare till gamla bensinslukare spenderar uppemot 250 miljoner kronor (20 miljoner pund) per båt för att konvertera dieselmotorerna till hybrider.

Exotisk resa för miljoner

Men vart ska de flyga eller segla? Kanske rymden – för dem som inte tycker att det räckt att spela tärning med livshotande covid. Efter sin första framgångsrika rymdresa med passagerare säljer Virgin Galactic biljetter för drygt fyra miljoner kronor (450 000 dollar). Företaget säger att de har ungefär 700 kunder som väntar på att flyga. De flesta föredrar dock att stanna på jorden, där två hotell toppar listan för dem som lever som i tv-serien ”Succession”: Aman i New York och Atlantis The Royal i Dubai, som prydligt ramar in hypercool minimalism och det yttersta inom Mellan­östernbling.

De senaste expeditions­liknande resorna passar dem som vill bräcka andra i baren. Lyxresebolaget Abercrombie & Kents inspirerande expedition Kejsare & Sydpolen, som går i äventyrares fotspår, är utsåld, trots att resan på elva nätter kostar från 2,3 miljoner kronor (187 970 pund) per person. 

Geoffrey Kent, företagets grundare, säger:

– Resenärerna har haft två år på sig att drömma om vart de vill åka och planerar större och mer påkostade resor. Vi har fått många sista minuten-­förfrågningar, med så lite som en veckas ledtid.

Bland årets nya destinationer finns Saudiarabien, som välkomnar fler västerlänningar, och Qatar, som är värd för fotbolls-VM i november och december. En privat vip-svit med 44 platser på fotbollsarenan Lusail Stadium, den största i det gasrika emiratet, säljs för nästan 23 miljoner kronor (2,5 miljoner dollar).

Bär den som Axelrod

Ett område som många av de superrika är mer tveksamma till att investera i, vad det verkar, är mode. Efter ett år i distansarbetets mjukisbyxor är det många som omprövar hur mycket de spenderar – särskilt vad gäller formell klädsel. 

Gildo Zegna, mannen som fått Ermengildo Zegna att växa till ett globalt kostym­imperium, värt nästan 30 miljarder kronor (3,2 miljarder dollar), kan inte minnas när han själv senast bar kostym. Covid har snabbat på ­trenden med att klä ned sig, för ”folk kommer att fortsätta att klä sig i samma kläder på kontoret som de haft på sig under de senaste 18 månadernas videosamtal”, medger han.

Han tillägger att i en tid när många har ekonomiska svårigheter på grund av levnadskostnadskrisen, så kommer många av de lyckligt lottade som fortfarande kan köpa lyxartiklar att satsa på mindre skrytiga varumärken.

– Vi lever i en tid av ­kvalitetskonsumtion som inte ska göra något statement, snarare än prålig och lättsinnig konsumtion.

De som vill göra ett statement kan dock fortfarande göra det. Se bara tv-serierna ”Billions” eller ”Succession”. Bobby Axelrod och familjen Roy är vandrande reklampelare för kaschmirvästen för nästan 40 000 kronor som bekräftar att man är en 0,1-procentare, men bara för dem som kan se skillnaden mellan den och 500-kronors­versionen från Uniqlo.

Översättning: Jenny Cleveson