Läs: Enkät: Vilka skatter bör höjas? Vilka skatter bör inte röras?
Höstbudgeten som ska klubbas i riksdagen i dag innehåller flera skattehöjningar som börjar gälla de kommande åren. Det blir bland annat avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster och höjd skatt på kapital. Avdragen för Rut- och Rot-tjänster sänks och de rabatterade arbetsgivaravgifterna för unga återställs helt. Samtidigt låter regeringen bli att röra en rad skattesänkningar som alliansen genomförde. Jobbskatteavdraget för inkomster upp till 50 000 i månaden blir kvar, och varken fastighetsskatt eller arvsskatt återinförs.
– Man har i princip valt att inte röra så många av alliansens skattesänkningar. Man har låst upp sig eftersom man heller inte vill belåna sig för investeringar. Reformutrymmet som finns däremellan är egentligen väldigt litet, säger Agneta Berge, nationalekonom.
Krona för krona
Ända sedan valrörelsen har finansminister Magdalena Andersson (S) upprepat föregångaren Anders Borgs retorik om ”krona för krona”, det vill säga att reformer ska finansieras utan belåning och att den ekonomiska politiken ska vara stram. S-debattören Göran Greider menar att hon målat in sig i ett hörn.
– Under 90-talet klev Göran Persson fram som den trollkarl som fick budgeten i ordning och S har kunnat leva högt på att man räddade svensk ekonomi. När alliansen satt vid makten blev det en tävling om vem som var mest ansvarsfull och Magdalena Andersson kritiserade Borg. Nu har man målat in sig i ett hörn, och det blir svårt att ändra sig på grund av prestigeförlusten. Den åtstramningspolitiska agendan sitter hårt, säger Göran Gredier.
Reformeras i grunden
LO är återhållsamma i sin kritik mot budgeten. De hade visserligen velat se att regeringen försökte skapa nya jobba genom olika investeringar, bland annat i infrastruktur. Dessa ska dock finansieras med lånade pengar, inte höjda skatter. Jobbskatteavdraget bör inte tas tillbaka i nuläget, menar LO-ekonom Torbjörn Hållö.
– Vi kan se att det finns stora luckor i skattesystemet men de är inte på inkomstsidan. Det handlar snarare om väldigt generösa kapitalavdrag och fastighetsskatt. Om man jämför var Sverige ligger internationellt är skatten hög på arbete men låg på fastigheter, med ett generöst ränteavdrag, säger Torbjörn Hållö.
Han anser att skattesystemet på sikt borde reformeras i grunden så mer pengar omfördelas till ekonomiskt svaga grupper. Några av åtgärderna skulle vara att trappa av ränteavdrag, och återställa fastighetsskatt och arvsskatt. Agneta Berge anser också att det är bra åtgärder, men hon vill även höja bolagsskatten och ta bort jobbskatteavdraget i utbyte mot högre grundavdrag. De extra skatteintäkterna borde användas till att bygga ut välfärden snarare än exempelvis infrastruktursatsningar menar hon.
– Det kan vara rekrytering till grundskola, äldreomsorg och sjukvård. Där handlar det om att få folk att vilja gå utbildningarna ,och för att få det behövs det attraktiva jobb med anständiga villkor och löner och en arbetsmiljö som inte bränner ut dem. Man bör satsa på utbildningarna och yrkena och sedan ha finansiering för att kunna rekrytera fler, säger Agneta Berge.
Höstbudgeten innehåller också höjd skatt på bränsle. Bensinen ska bli 48 öre dyrare per liter och dieseln 53 öre. Jord- och skogsbruket får däremot en treårig tillfällig rabatt på koldioxidskatten. Förre MP-språkröret Birger Schlaug underkänner regeringens energiskattehöjningar.
– Det hade varit ett steg på vägen under förutsättning att etanol fått bli billigare. Det här är väl det politiskt möjliga men ut klimatsynpunkt är det inte tillräckligt, säger Birger Schlaug.
