Så skrev Donald Trump på sitt eget sociala nätverk Truth social i torsdags förra veckan när priset på en bitcoin nådde den magiska gränsen 100 000 dollar, motsvarande över en miljon kronor.
En orsak till prisökningen var att Donald Trump på onsdagen nominerat Paul Atkins till ny chef för den amerikanska finansinspektionen. Paul Atkins är grundare av Patomak global partners, en konsultfirma för finansiella tjänster med kunder i kryptobranschen.
Senare på torsdagen kom sedan ytterligare en seger för kryptoindustrin: Den tidigare Paypal-chefen David Sacks ska få en rådgivande roll i Vita huset som ”AI- och kryptotsar”.
”Han kommer att arbeta med en rättslig ram så att kryptoindustrin får den klarhet den har bett om och kan frodas i USA”, skrev Donald Trump på Truth social.
Pengaregn från kryptobranschen
Techindustrin hade ett stort inflytande över det amerikanska valet. Miljardärer i Silicon Valley öste 273 miljoner dollar över Donald Trumps presidentvalskampanj, enligt The Guardian som analyserat data från den federala valkommissionen. Merparten, 243 miljoner dollar, kom från Elon Musk.
Kryptobranschen var särskilt aktiv, enligt tankesmedjan Public citizen som gått igenom alla donationer från företag till så kallade super PAC:s, organisationer som samlar in pengar för att påverka val. Nästan hälften – 119 miljoner dollar – kom från kryptobolag, främst Coinbase och Ripple. En ”aldrig tidigare skådad” tsunami av kryptopengar, skriver Public citizen i en rapport.
– I kryptovärlden finns en stark idé om att det allra viktigaste är att skydda det privata ägandet. Så när Kamala Harris och Joe Biden uttryckt att de vill reglera marknaden hårdare var det enkelt för Donald Trump att säga att han vill ha mindre regleringar, säger Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg, som just nu forskar på betalningssystemets förändringar ur ett historiskt perspektiv, med fokus på kryptovalutor.
Donald Trump var tidigare skeptisk till kryptobranschen men har nu helt bytt fot i frågan. I juli i år lovade Donald Trump på en stor bitcoinkonferens i Nashville att USA skulle bli ”kryptohuvudstaden på planeten och världens bitcoinsupermakt”. Han föreslog också att USA ska köpa in bitcoin som valutareserv.
När Donald Trump valdes till president i november sköt därför bitcoinpriset i höjden. Förhoppningen är att kryptovalutor ska integreras i det vanliga finanssystemet.
– Det paradoxala är att kryptovärlden drivits av sådana som är kritiska till hur finanssystemet ser ut i dag och vill något annat. Å andra sidan har alla dessa människor blivit dollarmiljonärer när det vanliga finanskapitalet börjat intressera sig för krypto, eftersom det är det som gör att priserna stiger så kraftigt, säger Oskar Broberg.
Reaktion mot bankträsket
Bitcoin skapades i kölvattnet av finanskrisen 2008 som en protest mot traditionella banker och regeringar. Den digitala valutan kontrolleras inte av någon stat eller centralbank och enligt Oskar Broberg har personer i kryptokretsar en libertariansk idé om att politik och regleringar hotar det privata ägandet.
Medlemmar i den så kallade Paypal-maffian – en grupp chefer och tidigare anställda på Paypal där David Sacks och Elon Musk ingår – har investerat i olika kryptoprojekt och varit starka förespråkare för kryptovalutan.
Nu kan alltså David Sacks bli Vita Husets AI- och krypto-tsar och Elon Musk chef för ett nytt inofficiellt departement som ska rensa bort ”odemokratiska byråkrater”.
Department of government efficiency, som departmentet föreslås heta, förkortas Doge, som också är namnet på en kryptovaluta upphaussad av Elon Musk och som accepteras av hans företag Tesla och SpaceX som betalningsmedel.
Svårare att beskatta
Bitcoin är en volatil tillgång, osäker för privatpersoner att investera i, men på systemnivå ser Oskar Broberg inga större finansiella risker. Trots att nya finansiella instrument gjort det enklare att placera i Bitcoin utgör kryptovalutor fortfarande en försvinnande liten andel av den globala finansmarknaden. Och han tror att användningen kommer att vara fortsatt begränsad under en överskådlig framtid.
– Det som gör mig kritisk på ett övergripande plan är att det förstärker finansialisering, och att det, som alltid när vi går igenom sådana här processer, riskerar att gynna dem som redan har kapital, säger Oskar Broberg.
Ett exempel på finansialisering är det svenska premiepensionssystemet som på 90-talet gjorde det möjligt att pensionsspara i fonder, vilket främjade den finansiella sektorn.
– Vissa som uttalar sig kan få det att framstå som att krypto är något helt annat och nytt, men jag ser det som en del av hur vi stärkt den finansiella sektorns roll och betydelse i samhällsekonomin under de senaste 40 åren tillsammans med digitaliseringen. För digitaliseringen är en väldigt viktig del i det här – krypto är digitala pengar som rör sig lättare över världen, är svårare att beskatta och mindre transparenta, säger Oskar Broberg.
Vid årsskiftet träder den nya EU-förordningen Markets in crypto-assets, Mica, i kraft. Den innebär att svenska kryptobolag måste ansöka om tillstånd från Finansinspektionen för att få bedriva verksamhet. Syftet är att ge ökat skydd för konsumenter och minska riskerna för finansiell instabilitet.
Hur kommer den europeiska kryptomarknaden påverkas av att Donald Trump går i motsatt riktning?
– Troligtvis kommer det försena utvecklingen av krypto i Europa om Donald Trump öppnar upp och gör det mera möjligt där. Men eftersom krypto är så icke-transparent och det mesta sker på krypterade hemsidor är marknaden å andra sidan väldigt svår att reglera.
