Om man slår ut antalet anställda revisorer från världens fyra största revisionsbyråer, KPMG, PwC, Deloitte och EY (fram till nyligen Ernest & Young), på befolkningen i de länder där byråerna har verksamhet så hittar man en viss typ av länder i dryg ledning. Topp tre är Luxemburg, Caymanöarna och Bermuda. Områden som är allmänt kända som skatteparadis.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Att de är överrepresenterade där innebär att de förser internationella kunder med sina tjänster, kunder som till exempel är intresserade av sekretessen eller de låga skatterna i dessa områden, säger en av rapportförfattarna Saila Naomi Stausholm, doktorskandidat i internationell politisk ekonomi på Copenhagen Business School.
På grund av detta vill författarna bakom rapporten ”The Big Four – A study of opacity”, som beställts av den rödgröna gruppen i EU-parlamentet, ha en transparent redovisning av byråernas ekonomiska aktiviteter runt om i världen genom så kallad land-för-land-rapportering.
”Uppförandekod är tillräcklig”
Varför KPMG har så pass hög närvaro i skatteparadis vill inte Brian Bannister, global kommunikationsansvarig på KPMG, svara på. Han anser dock att byråns uppförandekod och principer för ansvarsfull skattepraxis är ett fullgott skydd mot oegentligheter.
I veckan röstade EU-parlamentet genom ett lagförslag om land-för-land-rapportering, som kan komma att tvinga stora multinationella företag att redovisa sin ekonomiska verksamhet i alla länder där de verkar. Reglerna kommer dock inte omfatta revisionsbyråerna. Officiellt sett är de nämligen organiserade som nätverk av enskilda mindre firmor. Rapportförfattarna menar däremot att dessa byråer borde ses som enskilda multinationella storföretag.
Jakten på skattefifflarna
Olle Ludvigsson (S) sitter i EU-parlamentets ekonomiutskott och han välkomnar ytterligare regleringar för att komma åt skatteplanering. Han hade hoppats att parlamentet hade gått ännu längre när det gäller land-för-land-rapportering.
– Det skulle inte vara helt fel om man kunde få reglera även dessa revisionsbyråer inom ramen för land-för-land-rapportering, men det var inte en del av det här förslaget, säger han.
– Men man ska inte glömma att det inte var längesedan som de här frågorna kom upp på bordet via Luxleaks och Panamapappren. Det är en process som har börjat och jag hoppas att den ska fortsätta så att man faktiskt kan få ett regelverk där fler företag blir tvungna att redovisa var de verkar och betalar skatt. De tar ju sina chanser om det finns brister i de internationella skattereglerna.
