Under 2024 betalade de svenska a-kassorna ut drygt 21,5 miljarder kronor till arbetslösa medlemmar. Det är en ökning med 39 procent jämfört med året före då a-kassorna betalade ut 15,5 miljarder kronor. Det visar statistik från samarbetsorganisationen Sveriges a-kassor.
Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor, säger att det är viktigt att vara med i en a-kassa i dessa svåra tider.
– I tider av hög arbetslöshet borde fler se över sitt skydd för att vara trygg i arbetslivet. Därför är det glädjande att en majoritet, sju av tio svenskar, redan i dag är medlemmar i en a-kassa.
Samtidigt har flera a-kassor höjt sina avgifter med anledning av att fler medlemmar tar ut ersättning. Det beror enligt Tomas Eriksson på att ersättningarna har blivit högre, vilket behöver återspeglas i avgifterna. Men också på att a-kassorna har mer administration och behöver anställa fler medarbetare när det är fler som söker ersättning.
Är det ett problem att utbetalningarna är rekordhöga?
– Inte utbetalningarna i sig. Problemet ligger i att det är så många som behöver ersättning, och den tröga arbetsmarknaden som gör att det är så.
Fler och fler utan jobb
Arbetslösheten har ökat sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister hösten 2022. I december 2024, den senaste månad som statistikmyndigheten SCB har siffror för, saknade nästan en halv miljon människor, drygt 454 000, anställning. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,0 procent eller på 8,5 procent om hänsyn tas till säsongsrensade och utjämnade data.
Det handlar framför allt om personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, de som antingen saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, har funktionshinder eller är över 55 år.
Hur arbetslösheten ska kunna minska vill Tomas Eriksson inte gå in på.
– Nej, det ligger utanför min organisation. Det är en fråga för Arbetsförmedlingen.
”Det är för slappt”
Arbetsmarknadsministern Mats Persson (L) tycker å sin sida att kraven på de arbetslösa behöver skärpas.
– Det är för slappt i dag, säger han till Dagens Nyheter.
Ministern anser att det som lett fram till dagens arbetslöshet är dels Rysslands angreppskrig på Ukraina, dels tidigare regeringars misslyckade migrationspolitik.
– Vi har ärvt en stor integrationsskuld med för hög asylinvandring under många år. Vi har stora integrationsproblem med en grupp som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, säger han till tidningen.
Pekar finger mot arbetslösa
Mats Persson vill nu höja kraven på arbetslösa samtidigt som han lyfter fram skattesänkningar för dem som jobbar och fler yrkesutbildningar som sätt att minska arbetslösheten.
Inför regeringsförhandlingarna som ledde till Tidösamarbetet ville Sverigedemokraterna höja a-kassan. Istället enades regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna förra året om en reform som innebär en snabbare avtrappning av ersättningsnivåerna: med 10 procent efter 100 dagar och med ytterligare 5 procentenheter från ersättningsdag 201. Den som fortsatt är arbetslös efter 300 dagar har rätt till aktivitetsstöd, som även det trappas ned med 5 procentenheter var hundrade dag.
– A-kassan ska vara en studsmatta till nya möjligheter, inte en hängmatta där man riskerar att bli fast under lång tid, sa dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) när de nya reglerna lades fram 14 februari 2024.
De nya reglerna är tänkta att underlätta för arbetslösa, arbetsgivare och a-kassorna eftersom ersättningen baseras på uppgifter från arbetsgivardeklarationerna. De börjar gälla 1 oktober 2025.
