Det är på riksplanet det. I Stockholm och Göteborg är läget ännu mera ansträngt och den ensamstående person som vill köpa en bostadsrätt kommer i snitt att tvingas lägga 75 respektive 63 procent av sin disponibla inkomst på boendeutgifter.
Slår mot annan konsumtion
Bottenrekordet som boindexet nu nått är 92, en minskning med tre enheter sedan årets första kvartal. Siffran förstås bäst genom att utgå från att ett boindex på 100 innebär att ett hushåll behöver lägga 30 procent av sin disponibla inkomst på boendekostnader. Ju lägre siffra, desto sämre för hushållet – i betydelsen att en större andel av den disponibla inkomsten måste läggas på boendet.
– Historien har lärt oss att om hushållen lägger mer än 30 procent av sin disponibla inkomst på boendeutgifter så ökar risken för lägre bopriser och för problem med att betala boendeutgifterna, säger Arturo Arques, privatekonom hos Swedbank.
För att ge bild av hur hushållen kan påverkas när till exempel inflationen stiger ger han ett exempel:
– I ett hushåll med god ekonomi kanske man lägger 20 procent av disponibla inkomsten på boende, 30 på nödvändiga levnadskostnader, 20 på sparande och resten på övrig konsumtion. I ett ekonomiskt utsatt hushåll är fördelningen snarare 35 procent på boende, 40 på nödvändiga levnadskostnader, fem på sparande och resten på övrig konsumtion.
– Lek sedan med tanken att hushållen drabbas av tio procent inflation. I det första hushållet måste man kanske minska sparandet, medan man i det andra hushållet måste välja mellan att skippa sparandet helt och minska övrig konsumtion eller behålla sparandet och halvera övriga konsumtion.
Är det bara bostadsköpare som ska ta varning av lågt boindex eller säger det något om ekonomin i stort?
– Det är klart att ju högre andel som går till boende, desto svårare blir det att konsumera annat. Det tränger ju undan annan privat konsumtion. Hushållen här i Sverige är dessutom de mest räntekänsliga i hela OECD. När boendet och räntan för bolån slukar alltmer av plånboken håller det igen annan konsumtion, vilket håller tillbaka hela ekonomin.
”Inte hjälpt majoriteten”
Grundproblemet, som många före honom också pekat på, är den dysfunktionella svenska bostadsmarknaden.
– Det som byggts har byggts i attraktiva områden, med hög kvalitet, till en välsituerad grupp som har råd att köpa. Men det här har inte hjälpt den stora majoriteten. Att bygga dyrt hjälper inte den ensamstående mamman eller dem som flyttat in till landet. Den stora tillväxten av människor som behöver bostad har ju inte skett bland de välsituerade, säger Arturo Arques.
När Dagens ETC ringer LO-ekonom Peter Gerlach vill han hellre använda sig av Riksbankens räntekvot än av Swedbanks boindex för att bedöma hushållens betalningsförmåga.
– Jag tycker det är lite svårt att veta hur man ska tolka ett sådant index – vad säger 92 eller 93 egentligen? Därför tycker jag att det är bättre att titta direkt på räntekvoten, hur stor andel av hushållens disponibla inkomster som går till räntebetalningar eller boendekostnader.
Trasig bostadsmarknad
Men det sagt håller han med Arturo Arques om att en dysfunktionell bostadsmarknad, stigande räntor och minskat utrymme för konsumtion tillsammans utgör orosmoln inför framtiden.
– Fler grupper kommer att drabbas. I LO-kollektivet är det sju av tio som äger sin bostad. De märker av de stigande räntorna direkt. Men dessa kommer också att slå mot hyresgäster, även om det där finns en fördröjning i systemet eftersom hyresmarknadens parter brukar titta tre år bakåt när de ska förhandla om hyror, säger han.
– Vi ser tydligt hur stigande boendekostnader tränger undan annan konsumtion. Sedan räntorna började stiga för ett drygt år sedan har hushållens konsumtion fallit fyra kvartal i rad. När 90-talskrisen rasade som värst så föll hushållens konsumtion fem kvartal i rad. Det rekordet har vi alltså snart tangerat.
Befarar stora varsel
Han ser ytterligare en oroväckande trend. Att regioner och kommuner behöver skära ned i verksamheten för att kostnaderna stiger mer än skatteintäkterna och statsbidragen.
– Om kommunerna börjar säga upp personal kommer det också att tynga ekonomin.
I veckan kom för övrigt ny statistik från Kronofogden som visar att skuldberget hos dem är det högsta någonsin. Jämfört med första halvåret 2022 har det ökat med 35 procent till totalt 14,6 miljarder kronor. Men exakt hur det passar in i pusslet dagens samhällsklimat är Peter Gerlach osäker på.
– Hushållen har totalt nästan 5 000 miljarder i skulder så det är en väldigt liten del som finns hos Kronofogden. Men det är en intressant indikator som visar att hushållens marginaler krymper och att antalet personer med problem stiger fort. Det är många hushåll där ute som har en mycket pressad ekonomi just nu.
