En stor bidragstagare var företagsgruppen kring Elite hotels som fick 64 miljoner. Hotellkedjan ägs av miljardären Bicky Chakraborty vars privatekonomi inte verkar ha påverkats av nedgången i branschen. Han tjänade 35 miljoner i sammanlagd inkomst under ­pandemiåret.

Ett annat hotellbolag som har fått 15,8 miljoner från staten är Grand Hôtel i Stockholm. Lyxhotellet sökte bidrag trots att det ägs av Wallenbergarnas mycket kapitalstarka investmentbolag Investor. Hotellbolagets styrelseledamot Marcus Wallenberg tjänade 34,5 miljoner under 2020 och 13 bolag som han kontrollerar har sammanlagt sökt och fått 54 miljoner i statliga coronabidrag.

Under pandemins inledningsmånader drabbades Grand Hôtel av låg beläggning men passade på att renovera två våningsplan. När hotellets vd Pia Djupmark intervjuades i Dagens Industri i oktober 2020 var snittpriserna till och med högre än samma månad året innan pandemin:

– Vi har varit duktiga på att inte sänka våra priser.

15 miljoner till Gekås

En annan stor bidragstagare är shoppingtemplet Gekås i Ullared som fick 15 miljoner. Restriktionerna begränsade inflödet av kunder och omsättningen under 2020 minskade med drygt en miljard. Ändå gjorde lågpris­jätten en vinst på 146 miljoner kronor. Men Gekås är inget undantag.

Coronabidragen har gynnat företag som ägs och kontrolleras av de mest kapitalstarka personerna och företagsgrupperna i landet. Tio procent av coronastödet har gått till tio jättebolag, enligt Dagens Nyheter.

Dagens ETC har analyserat bolag som ägs av de 1 000 svenskar som hade högst inkomster under pandemiåret 2020. Hälften av personerna på listan är huvudmän i bolag som fått statliga bidrag och till dessa företag har sammanlagt 660 miljoner kronor betalats ut.

En av bidragsmottagarna är friherren och industrimannen Carl Bennet. Han är en av den nya pandemiekonomins stora vinnare och avancerade nyligen på Forbes lista över världens rikaste. Carl Bennet är storägare i Getinge vars respiratorer och hjärtlungsmaskiner varit enormt efterfrågade under pandemin. Han tjänade 80 miljoner under förra året, är god för 56 miljarder kronor och räknas som världens 680:e rikaste person. Men han är också huvudman för 20 bolag som sökt och beviljats bidrag från svenska staten för sammanlagt 30,9 miljoner.

Ribban har höjts

Carl Bennet är inte ensam om att ha blivit rikare under 2020. Inkomsterna för svenskarna på 1 000-i-topp-listan har fördubblats sedan 2008 och den uppåtgående trenden fortsatte under pandemin. För att kvala in på 1 000-topplistan krävs nu alltså 21 miljoner i årsinkomst (lön och kapitalinkomster sammanräknade). 2008 räckte det med mindre än hälften, drygt tio miljoner. Under pandemiåret har arbetslösheten stigit bland låginkomstgrupper men för den absoluta toppen, 0,01-procentarna, har alltså inkomsterna stigit jämfört med året före pandemin.

Skatteverkets siffror visar att de håvat in stora kapitalvinster under förra året vilket många ekonomer kopplar samman med stimulanspaket från staterna. En viktig faktor är framför allt centralbankernas köp av företagsobligationer som drivit upp börskurserna och fastighetspriser.

Våningar till rekordpris

Mäklaren Jan Fredegård berättar om kunder med allt större plånböcker samtidigt som priserna trissas upp på ett begränsat antal lyxvåningar. I somras såldes en stor lägenhet på Östermalm för rekordpriset 300 000 kronor per kvadratmeter.

– Titta på EQT-gänget och vilka kulor som det gänget har tjänat. Titta på börsen som har gått ganska bra. Sitter du på ett ISK har det trillat över en och annan slant, sa Jan Fredegård till Dagens ETC i höstas.

De mest förmögna svenskarna köper nu lägenheter som per kvadratmeter kostar lika mycket som en vanlig svensk årslön. Men även villapriserna har skjutit i höjden. Årets dyraste villa köptes för 92 miljoner av Trustlys styrelseordförande Johan Tjärnberg. Han tjänade totalt 89 miljoner under 2020 och hamnade på plats 109 på topplönelistan. Det 253 kvadratmeter stora huset med sjötomt och helikopterplatta ägdes tidigare av Allra-vd:n Alexander Ernstberger, dömd till sex års fängelse för mutbrott och trolöshet mot huvudman. Men det är oklart om köpet kommer genomföras eftersom Kronofogden har utmätt den del av huset som är Alexander Ernstbergers.

Johan är rikast i Sverige

Den typiske 0,01-procentaren heter Johan, är i snitt 59 år gammal och bor på Strandvägen eller någon annan av Östermalms finaste adresser runt Karlaplan. Han är finansman, fastighetskung, riskkapitalist eller techentreprenör och har ofta ärvt en stor förmögenhet. På listan finns sju personer från familjen Dinkelspiel, fyra af Jochnick och tre Bildt. Familjen Wallenberg representeras av tre personer och på listan finns flera från toppskiktet i maktsfärens investmentbolag EQT.

Bolaget har inte bara de högsta lönerna i landet, i snitt 260 000 kronor i månaden enligt Credisafe. Dessutom har EQT-topparna stora innehav på börsen som under 2020 inneburit höga kapitalinkomster för Per Franzén (233 miljoner, plats 21 på topplistan), tätt följd av kollegan Harry Klagsbrun (199 miljoner, plats 24).

Dubblade bonusar

Utvecklingen med stigande aktieförmögenheter i toppen är ett globalt fenomen. Tidigare i år slog organisationen Oxfam larm om att covid-19 ser ut att öka den ekonomiska ojämlikheten i nästan alla världens länder. Det kommenterades av organisationens svenska generalsekreteraren Johan Pettersson:

– Extrem ojämlikhet är inte oundvikligt, det är ett politiskt val. Coronapandemin har visat världens akuta behov av ett ekonomiskt system som gynnar alla, inte bara de mest privilegierade.

Ekonomiprofessor Daniel Waldenström och Nikolay Angelov på Skatteverket har undersökt hur pandemin påverkat inkomsternas fördelning i befolkningen. Deras analys visar att de 500 svenskarna med högst inkomster dubblerade sina bonusar och rörliga ersättningar under pandemin.

– Det förvånade mig faktiskt. Jag trodde att krisen hade en större effekt på marknaden. Krisdrabbade bolag betalade inte ut lika mycket bonus men vissa sektorer har också gått bra. Inte minst i den digitala sektorn, säger Daniel Waldenström.

Drabbade utlandsfödda

Daniel Waldenström poängterar att undersökningen inte nödvändigtvis kan kopplas till Dagens ETC:s siffror över toppinkomsttagare.

Coronabidragen har haft en positivt effekt på den större gruppen löntagare och bidrog till att hålla tillbaka inkomstminskningen. Utan stöden skulle inkomstminskningarna blivit nästan dubbelt så stora, berättar Daniel Waldenström. Pandemin slog mot låginkomsttagare som haft högre arbetslöshet och tjänat mindre. Unga, pensionärer och utlandsfödda har drabbats hårdast.

– Det verkar som att många med deltidsjobb och extraknäck helt har försvunnit. Vilket gör att låglönesektorn har minskat kraftigt. De som haft dessa jobb har helt enkelt blivit arbetslösa eller kanske gått vidare till studier. Men för de flesta svenskar har det inte hänt så mycket under krisen. De flesta har behållit sina jobb.

Den beskrivning stämmer med Lotta Säfströms erfarenheter från sitt arbete på Stadsmissionen i Göteborg.

– När pandemin slog till kom det nya grupper och sökte hjälp. Det var många unga och småföretagare, taxichaufförer, som blivit utan jobb men som inte fått hjälp för att socialtjänsten var kraftigt överbelastad.

Lotta Säfström, talesperson för Sveriges stadsmissioner i fattigdomsfrågor, poängterar att de fått statliga coronastöd som använts till riktade insatser och inneburit att de kunde utöka sitt arbete över hela landet.

Inte har mat för dagen

I Stadsmissionens fattigdomsrapport beskriver en medlem i Skåne en desperat situation:

– Det händer att det kommer in människor som inte har mat för dagen och som inte vet att de kan söka nödbistånd från socialtjänsten. Människor som inte känner till att de kan söka boende och söka ekonomiskt stöd till mat och annat.

Lotta Säfström berättar om hur hon träffar föräldrar som inte har råd att köpa nya vinterskor till sina tonårsbarn.

– De som säger att det inte finns fattigdom i Sverige lever i en bubbla.

Socialtjänsterna betalar ut mer pengar i ekonomiskt bistånd men antalet sökande av ekonomiskt bistånd har inte ökat.

– En anledning till det är antagligen att det varit så svårt att överhuvudtaget komma i kontakt med socialtjänsten, säger Lotta Säfström.

I Stadsmissionens rapport konstateras att andelen svenskar som idag lever i låg ekonomisk standard är den högsta siffran sedan Statistiska centralbyrån startade mätningarna på 1970-talet. Det är främst ett mått på relativ fattigdom, poängterar Lotta Säfström på Stadsmissionen.

– Levnadsstandarden i Sverige har såklart stigit rejält sedan 70-talet. Men siffrorna visar att den ekonomiska ojämlikheten har stigit. Och det är väldigt oroväckande.