Bristen på fossilgas i Europa har med dagens prissättningsmodell pressat upp priserna för all el skyhögt över produktionskostnaden.
Det har lett till enorma övervinster för elbolagen och för Sveriges del även till miljardöverföringar från svenska hushåll till myndigheten Svenska kraftnät och till staten.
”Business as usual”
På EU:s elmarknad säljs den billigaste elen först, oftast förnybart. När efterfrågan stiger säljs kärnkraftselen, därefter el från kolkraftverk och sist el från fossilgas vilken oftast är dyrast. Slutpriset bestäms av priset på den sist producerade kilowattimmen, alltså den dyraste energikällan. Så fungerar dagens marginalprissättningsmodell. Upplägget har kritiserats starkt för att priserna sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina tillåtits skena till följd av de höga priserna på fossilgas.
Flera länder, däribland Frankrike och Spanien, har därför efterfrågat större reformer av elmarknaden, och EU-kommissionen verkade vara inne på samma spår. Men när kommissionen presenterade sitt förslag i tisdags var förändringarna små.
– Kärnan i problematiken är marginalprissättningen och den gör kommissionen absolut inga förändringar kring. Kommissionen levererar rätt marginella förändringar, närmast business as usual, säger Sandro Scocco, som är Vänsterpartiets chefsekonom.
Inte marknadens problem
Det är i linje med regeringens önskemål. I sitt remissyttrande till kommissionen inför utformningen av förslaget framgår att regeringen via Energimarknadsinspektionen stöder dagens prissättning och inte vill se några förändringar av marknaden till skydd för konsumenterna.
– Energimarkknadsinspektionen, tillsammans med myndighetens systerorganisationer i Norden, skriver att utsatta konsumenter ska skyddas utanför marknaden. Det innebär de facto att man skyddar elbolagens övervinster på bekostnad av företag och huhåll, och man säger att om någon elkund inte klarar att betala så får staten lösa det, säger Sandro Scocco.
Lova runt, hålla tunt
Inför valet i höstas gick regeringspartierna och stödpartiet SD ut hårt och lovade ett högkostnadsskydd för de skenande elpriserna, som skulle vara på plats redan 1 november. Energiminister Ebba Busch (KD) kallade elpriserna ”helt sjuka” och viftade med en falukorv.
– Det här har hittills alla svenskar haft råd med: Falukorv, sa hon.
Men något högskostnadsskydd har det inte blivit, trots löften, ingen sänkning av elmomsen heller som både KD, SD och L ville ha i valrörelsen.
Regeringen har dessutom fortfarande inte infört det intäktstak på energibolagens vinster som alla andra EU-länder har infört, och som klubbades av unionens energiministrar redan i september.
Hemliga elstöd
Istället valde regeringen att kompensera hushållen med så kallat elstöd. Pengarna tas från myndigheten Svenska Kraftnäts, SvK, intäkter för så kallade kapacitetsavgifter. Sedan elkrisen startade i september 2021 har SvK dragit in 86 miljarder kronor i kapacitetsavgifter. Normalt ligger dessa inkomster på omkring 500 miljoner per år. Några av dessa miljarder har gått tillbaka till hushållen. Även elkunder med fastprisavtal har fått ta del av stödet, trots att de inte betalat en krona extra till SvK. Vem som fått hur mycket har sekretessbelagts av regeringen, vilket kritiserats.
”Enormt svek”
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar är besviken på att EU-kommissionen väljer att behålla dagens prissättning på el i sitt förslag, och på regeringen som tryckt på för att inget ska förändras.
– Det som hade kunnat sänka de svenska elpriserna är en förändring av marginalprissättningen, så det är ett dåligt besked.
– Många länder och EU-kommissionens ordförande hade velat ha en radikal förändring av marknadsmodellen. Några länder har blockerat, däribland Sverige. Det är ett enormt svek mot svenska hushåll och företag, fortsätter hon.
Den 24 mars ska frågan behandlas i riksdagens EU-nämnd.
– Nu måste riksdagen säga ifrån, vi ska arbeta för att förändra förslaget, säger Nooshi Dadgostar.
Efter att den svenska hållningen slagits fast i EU-nämnden ska EU:s ministerråd ta ställning.
– På EU-nivå finns alla möjligheter att organisera en modell där konumentpriserna speglar produktionskostnaderna i de olika länderna. I ministerrådet får regeringen syna sina kort, och visa om de kommer att sälja ut svenska hushåll eller driva en linje som skyddar hushållen, säger Sandro Scocco.
Dagens ETC har sökt energiminister Ebba Busch (KD) som ännu inte återkommit med svar på frågor.