Valutafallet kopplas samman med nya amerikanska sanktioner mot landets finansiella sektor. Sanktionerna har bland annat riktats mot den ryska storbanken Gazprombank, som handlägger intäkterna från gasförsäljning till Europa. 

Rubelns störtdykning kommer samtidigt som Ryssland brottas med en skenande inflation, som officiellt beräknas till runt 8,5 procent men som enligt många bedömare i själva verket är betydligt högre. 

Trots det manar Rysslands finansminister Anton Siluanov till lugn och uppger att den låga valutan är fördelaktig för exporten.

– Jag säger inte att valutakursen är bra eller dålig. Jag säger bara att idag är valutakursen väldigt, väldigt gynnsam för exportörer, sa Anton Siluanov i ett uttalande, skriver The Guardian. 

”Schizofren ekonomisk politik”

Anders Olofsgård, biträdande chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, menar att ryska officiella uttalanden måste tas med en rejäl nypa salt.

– Allting som ryska politiker säger måste förstås som en del av propagandakriget mot väst. Det ligger i deras intresse att ge en bild av att sanktionerna är verkningslösa, betonar han. 

I själva verket är den svaga rubeln en av flera indikationer på att den ryska ekonomin går dåligt, anser Anders Olofsgård. 

– Det är tydligt att ekonomin är i gungning och visar tecken på att vara på väg mot så kallad stagflation, något som händer när tillväxten är negativ samtidigt som inflationen är hög. 

Ett tillstånd som är svårt att hantera och ta sig ur, påpekar Anders Olofsgård. 

– Centralbanken i Ryssland försöker hantera inflationen genom att öka räntenivån. Problemet är att räntan nått oerhört höga nivåer. Sammantaget kan man säga att situationen tvingar fram en rätt schizofren makroekonomisk politik där man trycker på med finanspolitiska stimulanser men bromsar med penningpolitiken.

Propagandan blir ihålig

Det ekonomiska läget slår också hårt mot det politiska narrativet om rysk självständighet. Det säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

– Den ryska ledningen har hela tiden påstått att sanktionerna framför allt drabbar västvärlden själva och att det inte påverkar Ryssland särskilt mycket. Snarare har man argumenterat för att det stärker landets möjlighet att bli självförsörjande. Nu visar det sig att det inte stämmer, förklarar Hugo von Essen.

För president Vladimir Putin och hans gelikar är det avgörande att se till att de ekonomiska motgångarna inte blir alltför märkbara för den ryska befolkningen, tror Hugo von Essen. 

– Det mest impopulära bland vanliga ryssar är det som drabbar deras egna plånbok och det är politikerna medvetna om. Hittills har medelklassen i landet inte påverkats i särskilt hög utsträckning av kriget, men om den ryska ekonomin fortsätter gå dåligt kan det ändras.

Något som i så fall skulle kunna få politiska konsekvenser i form av minskat stöd, spår Hugo von Essen.

– Stödet behövs för att fortsätta kriget och säkerställa att man har tillräckligt med politiskt kapital för att genomföra åtgärder som inte är så populära, såsom ökad mobilisering. Precis som Ukraina har Ryssland ett stort problem i att få fram manskap till fronten, något som riskerar att bli ännu svårare om befolkningen redan är missnöjd av ekonomiska skäl, konstaterar han. 

Stöd för fortsatta sanktioner

Hugo von Essen tycker att det finns det starka argument för att behålla sanktionerna mot Ryssland långsiktigt.

– Förvisso har det inte fått någon effekt på det ryska agerandet men det har försvagat Ryssland och rysk kapacitet till aggression. På så vis vore det bra om de finns kvar oavsett utfall av eventuella förhandlingar, eftersom man med den nuvarande ryska ledningen nog tyvärr kan förvänta sig mer av just den varan.