I Frankrike har de gula västarnas protester pågått i månader. Försöken att torpedera en grön omställning genom att dra klasskortet används av politiker i många länder.
För att få ombord fler på skutan i klimatkampen vill nu partier på vänsterkanten använda ekonomiska incitament. Det ska inte bli en förlustaffär för arbetare med låga inkomster när samhället ställer om, resonerar man.
Skatt för de många
I Norge har Sosialistisk Venstre på senare tid anklagat högerregeringen för att föra en politik på tvärs med värderingarna som ligger till grund för den norska välfärdsstaten och bara gynna de rikaste. Partiledaren Audyn Lysbakken vill införa en ny skatt för dem med högst inkomster, men sänka den för vanligt folk, vilket han berättade på partiets landsmöte nyligen:
– Direktörsskatt. Spekulationsskatt. Maktskatt. Mer skatt på lyx och privilegier, mindre skatt på det viktigaste vi har: arbete. Det är en skattepolitik för de många, inte för de få, sa Lysbakken.
När samhället ställer om för att undvika en skenande klimatkris måste bördan fördelas rättvist, lyder resonemanget från Sosialistisk Venstre.
– Vi vill ge en ökad legitimitet till miljöpolitiken och vår skattepolitik, men också för att visa på ett alternativ till högerregeringen som vi har i dag som har sänkt skatten dramatiskt men där de flesta har fått väldigt liten del av det, säger Kari Elisabeth Kaski, som sitter i finansutskottet i Stortinget för SV.
Höjd skatt på förmögenhet
En skattereform ingår i det större målet att få ett mer omfördelande skattesystem, där inkomster som ligger under motsvarande 55 000 kronor i månaden kommer att få en skattesänkning.
– Det går att öka skatteintäkterna betydligt, men på ett sätt så att de flesta ändå går plus på det. Vi ska öka skatten på inkomster men framför allt på förmögenhet och arv. Vi har också en stor del ökade miljöavgifter, men trots det så ska en vanlig familj gå plus med vårt upplägg, de får en skattesänkning, säger hon.
Nya skatter på klimatområdet riskerar att slå hårdast mot dem med minst resurser, men detta vill Sosialistisk Venstre undvika.
– Det har ännu inte blivit dramatiskt orättvist, men vi vill ju höja klimatskatterna ganska mycket för att minska utsläppen. Det kommer ha en negativ social fördelningsprofil. Så vi vill se på olika modeller så att den gröna omställningen blir mer rättvis, säger Kari Elisabeth Kaski.
I Kanada har premiärminister Justin Trudeau drivit igenom en modell där olika provinser får olika stora avdrag på skatten beroende på hur pass mycket anses behöva exempelvis drivmedel. Glesbefolkade områden får grundavdrag som ska gör att de inte drabbas allt för hårt när landet nu kraftigt höjer sin koldioxidbeskattnig. Hushåll med fler personer ska också kompenseras, enligt regeringen.
Deras politik har inspirerat andra. Vänsterpartiet i Sverige blir ofta anklagade för att inte se klassdimensionen i klimatfrågan, att missa glesbygdens behov av att fortsätta använda bilen. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för V, ser det som nödvändigt att kompensera låginkomsttagare som annars riskerar att drabbas hårt av höjda klimatskatter.
– Klimatomställningen måste vara rättvis för att vi ska få folk med oss. Det är inte så att människor med låga inkomster klarar av höjningar av klimat- och miljöskatter, säger hon.
Gynnar minst bemedlade
V lade ett förslag till nytt grundavdrag under Almedalen i somras – långt innan de gula västarna blev ett fenomen – som innebär avdrag som ska vara lika stora i kronor räknat för alla med inkomster upp till 30 000 kronor i månaden, vilket skulle öka omfördelningen till fördel för de minst bemedlade.
– Vi har i dag det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s femton kärnländer, och det är inte rimligt, säger Ulla Andersson.
Detta höjda grundavdrag är tänkt att kombineras med att andra skatteavdrag rullas tillbaka, förklarar Andersson:
– Det finns många andra avdrag, och vi vill dels göra det enklare men också ta bort de avdrag som i dag väldigt träffsäkert gynnar den rikare delen av befolkningen.
