I december i fjol medgav Apple till slut något som det spekulerats om länge – att uppdateringar av programvaran avsiktligt saktade ned äldre Iphone-modeller.
Det hade då gått flera år sedan en grupp studenter först uppmärksammade att antalet Googlesökningar på ”why is my Iphone slow” verkade toppa varje gång företaget släppte en nyare modell.
Företagsgranskarorganisationen Sum of Us har konstaterat att det handlar om en strategi som kallas planerad urmodighet och att detta är en viktig förklaring till att Apple blivit ”så snuskigt rika på bekostnad av planeten och oss andra”.
Men gör egentligen Apple något annorlunda än konkurrenterna? ”Vi är alla förlorare mot en prylindustri baserad på planerad urmodighet”, skrev exempelvis Guardians Rosie Spinks i en text 23 mars.
Så vad är planerad urmodighet? Och om det är så utbrett, varför hör vi inte mer om det?
Gamla anor
Att avsiktligt förkorta varors livslängd kan spåras tillbaka i alla fall till 1920-talet (se exempel intill), men det var på 1950-talet i USA som praktiken blev allmänt utbredd.
”Vi behöver ha saker konsumerade, uppbrända, utslitna, utbytta, och kastade i en ständigt ökande takt”, skrev reklammannen Victor Lebow i en branschtidning. Det var då det började komma ”årsmodeller” av allt fler varor, och livslängden samtidigt började förkortas.
Moderna mobiltelefoner har kommit långt på den vägen.
– Det står ingenstans i manualen, men en telefon är inte avsedd att vara mer än 18 månader, säger Kyle Wiens från företaget Ifixit, som på olika sätt servar hemmareparatörer, till Dagens ETC.
– På en bil är vi vana vid att delar som slits, som däcken, kan bytas. Men ett batteri som är fastlimmat, som i en Iphone, är så dyrt att byta att det inte lönar sig, om man måste anlita auktoriserad tekniker. Iphone 10 har glas på bägge sidor som är fastlimmat på skärmen, och kostar 550 dollar, drygt 4 500 kronor, att byta om det spricker.
Marknadsföringstrick
De klassiska sätten att skapa urmodighet var antingen genom att produkter gick sönder, eller via psykologi: De tidigare modellerna KÄNDES förlegade tack vare marknadsföringstrick. Med den digitala revolutionen har nya varianter tillkommit – att produkter dödas i förtid genom sin programvara.
– En produkt som inte längre uppdateras av tillverkaren är förlegad, även om den fysiskt fortfarande fungerar bra. Utan stöd är den död, förklarar IT-journalisten Bertel King Jr.
Den främsta anledningen till det är att den förlorar sitt skydd mot nya virus och andra angrepp. 2014 drog Microsoft bort stödet för operativsystemet Windows XP – trots att 30 procent av alla pc-ägare världen runt fortfarande använde det, och att en del föredrog det framför nyare operativsystem.
Det är också vanligt att nyare versioner av exempelvis ordbehandlingsprogram kan läsa gamla filer – men de nya filformaten är inte läsbara för den som har de gamla versionerna, trots att det vore tekniskt möjligt.
Smarta telefoner förvärrar
Problemet förvärras när smarta telefoner tar över delar av vad vi tidigare använde persondatorer till.
– Användaren har helt enkelt mycket mindre kontroll över en telefon. Många program fungerar över huvud taget inte utan att koppla upp sig mot utgivarens server; om företaget drar in produkten eller går i konkurs, blir det värdelöst. Enda sättet att byta operativsystem på en telefon, om man till exempel vill fortsätta använda en äldre modell, är att hacka den, säger King.
Numera kommer också en flod av andra uppkopplade prylar – från smarta klockor, till system för att styra belysningen i ett hem på avstånd till apparater som spisar och kylskåp.
– Ta som exempel hemautomatiseringssystemet Revolv. När Google köpte upp tillverkaren, stängde de en server som systemet anslöt sig till – och det blev oanvändbart om man inte bröt upp och modifierade det, säger Kyle Wiens.
Vad kan man då göra som konsument för att ge sina apparater ett så långt och lyckligt liv som möjligt?
– Använd icke-kommersiella, öpppna program så långt det går. Om du inte tycker det är för komplicerat, byt till operativsystemet Linux, rekommenderar King.
– Kolla upp vilka märken som vi bedömt som enkla att reparera. Hitta oberoende försäljare av reservdelar och oberoende reparatörer du kan anlita, eller lär dig reparera själv, säger Wiens.
5 produkter som är gjorda för att krascha
1. Glödlampor
På museer kan man fortfarande se några av de glödlampr Thomas Eddison personligen designade – som fungerar. Rekordet har en lampa, i Livermore Kalifornien, som lyst kontinuerligt i över 110 år.
Från 1920-talet ingick fabrikanterna en kartell för att efterhand förkorta glödtrådarnas brinntid, vilket finns skildrat i dokumentären Glödlamps-konspirationen.
2. Kurslitteratur
Studentlitteratur ges ofta ut i nya upplagor med täta mellanrum, trots att skillnaderna mellan upplagorna ofta egentligen är små. Förlagen brukar dock flytta information mellan sidor och lägga till eller ta bort diagram och tabeller, vilket gör det svårt att följa med för den som har en gammal, begagnad version.
3. Skrivare
Bläckstråleskrivare är inte bara kända för att färgpatronerna (om man inte köper kopior) är dyrare än själva apparaten. Köpare har också rapporterat om att den interna programvaran godtyckligt visar felmeddelande efter en viss tid, trots att alla mekaniska delar fungerar. Många färgpatroner har också programmering som hindrar användarna från att använda allt bläck.
4. Bilar
Under 1940-talet anlitade Ford en stylist som tidigare arbetat med damkläder för att utforma ett ”mode för bilar”, där det fanns tydlig skillnad mellan årsmodellerna. Det var då stjärtfenor, låg mankhöjd och andra typiska detaljer för ”raggarbilar” introducerades.
5. Videospel
När Super Nintendo (SNES) kom ut i början av 1990-talet var det en revolutionerande spelkonsol. Den tillverkades också utan förmåga att läsa Nintendos tidigare kassetter, vilket gjorde spelarnas existerande bibliotek värdelösa, och garanterade en större marknad för de nya Super Nintendo-spelen.
