Priset gick dels till Joshua D Angrist och Guido W Imbens för deras ”metodologiska bidrag till analys av kausala samband”. Men priset gick också till den amerikansk-kanadensiska professorn David Card ”för hans empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi”.
David Card uttrycker själv inte några politiska ståndpunkter offentligt, men hans forskning har kommit att påverka framför allt den amerikanska debatten om invandring och minimilöner. Den har gett argument till den mer vänsterorienterade sidan och slagit hål på argument från högerkanten.
Argument för minimilön
David Cards kanske mest kända studie, som han skrev tillsammans med den avlidne Alan Krueger, berör minimilöner. Den tar avstamp 1992, när minimilönen i New Jersey höjdes från 4,25 dollar i timmen till 5,05 dollar i timmen.
Ett vanligt argument mot ökad minimilön är att det kommer att innebära färre jobb. Men när Cards och Kruegers undersökte hur den ökade minimilönen i New Jersey påverkade anställningar på snabbmatsställen så fann de att det inte gjorde det alls.
Studien har citerats av amerikanska politiker som vill få till lagstiftning om höjd minimilön. Ekonomen och Nobelprisvinnaren Paul Krugman menar att studien var med och skapade en ”intellektuell revolution”. Krugman skriver att innan den publicerades så trodde de flesta ekonomer, han själv inräknat, att ökad minimilön hade negativa effekter på antalet anställningar – men att de hade fel.
Invandringens konsekvenser
David Card har även forskat kring den ekonomiska effekten av invandring. I en intervju med New York Times sa Card att han anser de ekonomiska argumenten mot invandring vara nästan irrelevanta. Den tidigare presidenten Donald Trump drev linjen att invandring får negativ effekt för arbetare i USA. Men en studie av Cards som undersökte effekten av Marielkrisen, då över 100 000 kubaner kom till Miami, på stadens arbetsmarknad och som är en av de mest citerade i ämnet, visar på motsatsen. Han drar där slutsatsen att Marielkrisen ökade arbetskraften i centrala delarna av Miami och inte hade någon effekt på lönerna för ”mindre kvalificerade icke-kubanska arbetare.”
Bland Cards andra studier på ämnet, som ”Immigration and Inequality” och ”Is new immigration really so bad?” når liknande slutsater: Nej, invandringen har inte haft någon större effekt på löner för de som är födda i USA, och nej, invandring är inte så dåligt för ekonomin.
Bra skola ger högre lön
Ytterligare ett ämne som David Card har forskat kring är skolans och utbildningens påverkan på arbetsmarknaden.
I sin studie ”Does school quality matter?”, också den i samarbete med Alan Krueger, undersökte de hur skolans resurser och kvalitet påverkar elevernas framtida liv, jobb och lön. Deras resultat var att bättre skolor leder till att eleverna tjänar mer pengar senare i livet. Att ge eleverna bättre möjligheter genom allt från färre elever per lärare till bättre extrahjälp i form av exempelvis sommarskola har en påverkan på provresultat och framtida löner.
Card och Krueger skriver att deras forskningsresultat åtminstone visar en länk mellan skolkvalitet och ekonomisk ersättning för studierna, som borde innebära en tankeställare för de som argumenterar för att investeringar i den offentliga skolan inte har fördelar för eleverna.
Både i Sverige och i flertalet republikanskt styrda delstater i USA minskar resurserna till skolorna. Enligt Lärarförbundets rapport i år, ”En skola med svångrem”, så har resurserna i praktiken minskade med en halv procent mellan 2018 och 2019, vilket på riksnivå innebär en besparing på nästan 700 miljoner kronor.
