De kärvare tiderna har medfört att allt fler människor blir medlemmar hos Matmissionen, där matpriserna är ungefär en tredjedel lägre än i vanliga butiker.
Barnfamiljerna utgör i år den största enskilda gruppen, 40 procent vilket motsvarar 2 168 av de nya medlemmarna. Ensamhushållen står för cirka 24 procent, vilket innebär 1 277 personer och pensionärerna för 15 procent, 767 personer. Periodvis har det varit toppar på 15–20 procent av människor från Ukraina.
– Men ökande matpriser, inte sällan i kombination med att andra kostnader har ökat mycket på kort tid, som elen, har lett till att man tar steget, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen i Stockholm.
Vid årsskiftet hade Stadsmissionen två matbutiker i Stockholm, i Jakobsberg och Hägersten. I år har det öppnat ytterligare två matbutiker, i Hallunda och i Haninge. I september planeras en Matmissionen i Kista galleria där Stadsmissionen just fått tillträde till lokalerna.
– Vi ser absolut en ökning i antal människor som söker sig till oss. Det beror till viss del på att vi öppnar nya butiker och blir mer tillgängliga, men ökningen vi ser överträffar de prognoser vi har lagt.
Fler tar chansen
Johan Rindevall säger att baserat på tidigare erfarenheter hade de räknat med cirka 2 000 nya medlemmar per ny butik under året.
– Två månader efter att vi öppnat i Hallunda hade vi fått närmare 3 000 nya medlemmar. Den senaste statistiken vi har är nära 5 500 nya medlemmar i år. Detta kan jämföras med att vi tidigare hade strax över 7 200 medlemmar som handlade någon gång under året.
Matmissionen för endast en frivillig statistik om medlemmarnas sociala tillhörighet, därför är inte statistiken helt komplett. Det Matmissionen ändå kan se är att det är fler som inte har sökt sig till Matmissionen tidigare, trots att man kunnat bli medlem, som ansluter sig.
Eunice Jededia, 26, började handla på Matmissionen i Jakobsberg för ett år sedan i samband med att hon förlorade sin inkomst innan föräldraledighet. Hon är ensamstående med två barn på tio månader respektive fyra år.
Hon känner en stor tacksamhet över att matbutiken finns.
– Inköpen räddar stora delar av familjens ekonomi. Jag sparar väldigt mycket pengar och handlar bland annat barnens mat, korv, skinka, bröd, frukt och grönsaker. Ibland kött, juicer och mjölk. Jag önskar bara det var helgöppet, säger Eunice Jededia.
Hon beräknar att hon inte har råd att lägga mer pengar på mat än 1 000 kronor i månaden med en hyra på 10 000 kronor och utgifter för räkningar, barnkläder och blöjor.
– Jag handlar för ungefär 500 kronor i månaden på Matmissionen. Storförpackningar med ris och pasta köper jag i andra butiker, jag tänjer och tänjer för att få det att gå ihop.
71 kronor om dagen
Även Svenska Röda Korset möter varje dag människor som kämpar för att ha råd att tillgodose sina basala behov.
– Våra lokalföreningar ute i landet vittnar om familjer som inte har råd med mat till barnen och tvingas söka sig till oss och andra hjälporganisationer för stöd, säger Åsa Jansson, verksamhetsutvecklare på Röda Korset.
Svenska Röda Korset har därför öppnat upp lokala avdelningar på flera platser i landet.
De som söker hjälp har olika bakgrunder – ensamma mammor med barn, familjer, äldre, Sverigefödda och utrikesfödda.
– En grupp som drabbas mycket hårt är personer som söker skydd i Sverige, inklusive de som flyr Ukraina och nu beviljas skydd enligt massflyktsdirektivet. De ska leva på en dagersättning som inte höjts sedan 1994. En ensamstående kan som högst få 71 kronor per dag. Det ska räcka till alla utgifter, inklusive mat. Bor en på ett boende där mat ingår är dagersättningen 24 kronor.
Svenska Röda Korset har många gånger påpekat att dagersättningen är för låg. Den som lever med mycket små ekonomiska marginaler kan tvingas ta till desperata handlingar för att klara sin egen och sina barns försörjning.
– Det utgör en mycket större risk att hamna i exploatering, svartjobb och människohandel. Det är inte bara skadligt för individerna som drabbas, utan för oss alla, eftersom det riskerar att bidra till ett segregerat och otryggt samhälle snarare än det socialt hållbara samhälle som vi alla, inklusive de flesta politiker, vill uppnå.
Fler går till pantbanken
Kostnadsökningarna för hushållen medför också att människor i högre utsträckning måste sälja sina ägodelar på pantbanken.
Sefina pantbank med 20 butiker i landet ser en mycket markant ökning av antalet inlämnade värderingar i sommar av bland annat dödsbon, gammalt bohag och guld. Under 1 maj till första veckan i augusti ökade de med uppemot 20 procent jämfört med samma tidsperiod förra året.
Människor vill veta värdet redan nu för att senare kunna belåna eller sälja då den verkliga försäljningsboomen kommer, förutspår Sefina pantbank.
– Vi kommer med all säkerhet att se en mycket högre effekt av inflationen och ökade levnadsomkostnader i november med ännu starkare siffror, säger Sefinas försäljningschef Jimmy Jonasson.
Sefina pantbank spår att företagare inom tillverkningsindustrin kommer att få det mycket tufft framöver och inte ha råd med elen.
– Vi tror att gruppen med företagare kommer att öka hos oss. Restaurangägare kommer med all säkerhet att vilja sälja av inventarier för att ha råd att betala löner. Sushirestauranger kommer att få svårt att sälja sushilax då priser på lax gått upp med 150 procent. Kunderna lär inte betala 150 procent mer för en sushi.
Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi, (S), svarar via sin pressekreterare Hanna Kretz att regeringen är medveten om att det osäkra ekonomiska läget drabbar dem som redan hade små marginaler hårdast, men att flera åtgärder har vidtagits.
– Nu i augusti höjs garantipensionen för de fattigaste pensionärerna och bostadsbidraget för de mest utsatta barnfamiljerna har förstärkts. Vid årsskiftet höjdes flera ersättningar inom sjukförsäkringen för att stärka ekonomin för en grupp som vi vet är ekonomiskt sårbar. Regeringen har också tillsatt en utredning som ser över indexeringen av sjuk- och aktivitetsersättningen, säger Ardalan Shekarabi.
