I tider av inflation med diverse spartips har många räknat med potatisen som en billig trotjänare. Men nu är det andra knölar. 

Potatispriset har nämligen ökat med 2,8 procent bara i juli och har gått från 15 kronor kilot till 20-25 kronor kilot under ett år, enligt Matpriskollen. 

Potatisen är långt ifrån den enda råvaran som ökat i pris. Gurkan sticker också ut och ökade med åtta procent i juli och citron och lime ökade med nästan nio procent under samma månad. Sedan januari 2022 har de generella matpriserna ökat med 24 procent.  

”Snarare mer prisvärd”

– Jag skulle egentligen inte vilja säga att potatisen blivit dyrare, snarare mer prisvärd, säger Roger Nolsa, ordförande för organisationen Potatisodlarna.

Odlarna har fått för lite betalt jämfört med vad det kostar att odla de senaste femton åren, enligt Roger Nolsa.

– Det har varit köparnas marknad. Men nu är efterfrågan större och odlarna har kunnat ta mer betalt. 

Dessutom finns färre potatisodlare eftersom grödan är dyr och slitsam att odla.  

– Fler potatisodlare lägger av eftersom det inte är lönsamt. Det krävs mycket tid och speciella maskiner som är dyra. Man måste vara på tårna med vattning och gödning.

Förra året påverkades skördarna i Europa av mycket värme och regn, vilket även gett större efterfrågan på svensk potatis. I år har det också varit skördebortfall i Sverige på grund av regn. 

Mer pengar till odlarna påverkar också priset som butikerna sätter. 

– När frukt och grönt går upp i pris blir det en slags hävstångseffekt. Butikerna har procentpåslag i sin prissättning. 

Vill ha coolare kolhydrater

Potatisen är förutom dyr numera också impopulär, särskilt bland yngre, enligt måltidsforskaren Richard Tellström. Han flaggar för att potatisen kan börja anses trivial eftersom vi vill förknippa oss med coolare kolhydrater.  

– Det är ett intressant läge för potatisen. Traditionellt har basvaror som blivit impopulära och dessutom dyra gått ur modet. Ett matkulturellt skifte kan äga rum.

Potatisen har ersatts av pasta och ris och Richard Tellström har noterat att många skolor numera bara serverar potatis max en gång i veckan. Vi vill i stället äta mat från Asien, USA och andra delar av Europa. I de köken har potatis sällan huvudrollen.

– Mat är kommunikation och ett kulturellt uttryck, vi äter vad vi vill förmedla. Vi har en internationell, global världsbild och många identifierar sig med kultur från andra delar av världen.

Hade man inte råd med kött och grönsaker tidigare åt man potatis.

En alternativ förklaring som Richard Tellström ger är att vi vill ha en hand fri att scrolla i telefonen med. Vilket gett rätter som wok och poké bowls ett uppsving. Potatisrätter kräver ofta ett bestick i vardera hand. Pommes är en av få potatisformer där enhandsfattningen funkar, och den potatisrätt som är mest poppis enligt måltidsforskaren.

Historiskt viktig knöl 

Trots att svenskarna verkar ha ledsnat på potatisen har den historiskt varit mycket viktig i Sverige. Knölen är nämligen fullproppad med C-vitamin och är mättande.

– Den har varit jätteviktig i historien. När vi började äta potatis blev folkhälsan mycket bättre. Innan dess hade vi problem med skörbjugg.

Vi har tagit potatisen för given och vant oss vid det låga priset, tycker Richard Tellström. 

– Historiskt har den också alltid haft ett relativt lågt pris. Hade man inte råd med kött och grönsaker tidigare åt man potatis. När jag var liten och inte blev mätt tog man alltid bara en potatis till.

Har du tänkt på att potatisen blivit dyrare? 

Nicole Sköld, 20: 

– Ja, det känns tråkigt att potatis blivit så dyrt eftersom det är en sådan basvara man tänker ska vara billig. Jag har nyss flyttat hemifrån och har märkt hur dyr maten blivit, jag har tyvärr inte råd att köpa ekologiskt längre som student. 

Harry Lassfolk, 84: 

– Jag har märkt att potatis ökat i pris, men jag kommer köpa det ändå. Jag måste ha min potatis, det har jag ätit sedan jag var liten!

Nicole von Sivers, 36: 

– Just potatisen har jag inte tänkt på även om jag ätit en massa i sommar. Men jag har vant mig vid de högre priserna, ibland undviker jag till exempel gurka när det är för dyrt. 

Björn Gunnarsson, 35:

– Jag har vant mig vid att allt blivit dyrare och passar på att köpa till exempel potatis när det är billigare i vissa butiker.