BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Visselblåsaren skickade redan i december 2013 ett mejl till bankens vikigaste beslutsfattare och berättade om hur företag som var overksamma plötsligt fick miljonbelopp insatta på sina konton, allt clearat från Danske bank. Ingen reagerade då på uppgifterna och mejlet lämnades längst ner i inkorgarna utan att åtgärder vidtogs.

Men efter ett tag kom Danske Banks framgångsrika kontor i Estlands huvudstad Tallinn i fokus. Det visade sig att kontoret hade varit mycket vidlyftig i sitt arbete med att ta hand om enorma penningsummor för att sedan föra dem vidare.

Det första avslöjandet handlade om att 10 miljarder kronor från Moldavien hade tvättats. Detta följdes av nya rapporter om 25 miljarder kronor från Azerbajdzjan och 40 miljarder kronor från Ryssland.

Den danska tidningen Berlingske fortsatte gräva i affären tillsammans med den ryska tidningen Novaja Gazeta och det internationella journalistnätverket OCCRP, varpå ytterligare uppgifter strömmande in.

Berlingske avslöjade att den ryske presidenten Vladimir Putins kusin Igor Putin och den ryska säkerhetstjänsten FSB var två av aktörerna bakom penningtvätten. Pengarna kom i huvudsak från nordkoreanska vapensmugglare, organiserad brottslighet i Östeuropa och korrumperade politiker från det tidigare östblocket.

Tjänat miljarder på brottslighet

Männen bakom dessa brott hade tjänat miljarder på verksamheterna men behövde få en laglig bank att slussa de tvättade pengarna tillbaka till sig så att de kunde användas på marknaden. Där ställde Danske Bank, med sin trovärdighet, upp som legitim bankkontakt.

Fram till förra månaden uppskattades värdet av penningtvätten ligga på cirka 75 miljarder kronor. Sedan har den respekterade affärstidningen Financial Times, efter att ha tagit del Danske Banks ännu hemliga advokatutredning, avslöjat att det handlar om upp till 275 miljarder kronor.

Men det kan vara värre än så. Wall Street Journal, som granskat Danske Banks Estlandskontors affärer, har kommit fram till att flöden från banken på totalt 1 300 miljarder kronor måste granskas innan det går att slå fast omfattningen.

I takt med att fler detaljer om bankaffärerna kommit fram i ljuset har åklagare i Danmark och Estland vaknat och startat förundersökningar om bankens misstänkta penningtvättsbrott.

Stor misstro mot systemet

Den estländske justitieministern slår fast att Estland har nolltolerans mot penningtvätt. Samtidigt är misstron mot banksystemen i Baltikum stor. Det finns en rad misstankar om att bankerna fungerat som fronter för de ryska och östeuropeiska maffiorna.

Tidigare i år avsattes chefen för Lettlands centralbank, Ilmars Rimsevics, efter misstankar om att han ska ha tagit emot miljontals kronor i mutor från ekonomiska brottslingar. Flera banker i landets huvudstad Riga har också anklagats för att vara inblandade i stora penningtvättsaffärer med ryska oligarker. De tvättade pengarna ska sedan ha distribuerats till 732 banker i 96 olika länder.

Den estländska utredningen om Danske bank startade efter att den internationella finansmannen Bill Browder, som tidigare var en av de största investerarna i Ryssland, anmält bankens verksamhet. Browder startade den största utländska investeringsfonden i Ryssland, Hemitage Captal Management, men kom sedan i konflikt med de ryska myndigheterna när han avslöjade en rad korruptionshärvor.

Mardrömslik situation

I en intervju med den brittiska tidningen the Guardian säger Browder att Putin och Ryssland inte gillar honom:

– Jag kom nämligen på ett sätt att avslöja hans och Ryssland sätt att handskas med de utländska bankkontakterna som de hade enorma behov av.

För bankens ledning har anklagelserna varit en mardröm, och verkställande direktör Thomas Borgen har haft en central roll i krishanteringen. Innan han blev chef för hela banken var han ansvarig för Estlandsfilialen och nya uppgifter gör gällande att penningtvätten tog fart under hans tid som ansvarig i Tallinn.

Borgen har inte velat kommentera affären innan bankens egen utredning är färdig, men i maj i år sa han till den finansiella nyhetsbyrån Bloomberg att det begåtts misstag.

– Det råder ingen tvekan om att vi borde förstått vidden av problemen i Estland bättre och snabbare, slog han fast i intervjun.

Avslöjanden om penningtvätten har varit mycket besvärande för bankens styrelse. Ända fram till i år var den tidigare svenske riksbankschefen Urban Bäckström vice ordförande i styrelsen. Finansinspektionens förre chef Ingrid Bonde är styrelseledamot medan finansmannen Christer Gardell avgått och sålt hela sitt innehav i Danske bank.

Bekräftar polisutredningarna misstankarna om den gigantiska penningtvätten ligger Danske bank mycket illa till. Förutom att en rad tjänstemän inom banken kan dömas till fängelse är skadestånden, eller företagsböterna, som banken kan tvingas att betala enorma. Enligt EU-bestämmelserna kan maximalt 10 procent av årsomsättningen utdömas, vilket för Danske Bank skulle kunna handla om upp till tio miljarder kronor.

Men även USA:s federala myndigheter har intresserat sig för affären och har beslutat sig för att utreda anklagelserna. För att de ska ha jurisdiktion över Danske Bank räcker det med att penningtvätten har innefattat amerikanska dollar. Enligt de amerikanska reglerna kan – förutom fängelsestraff på upp till 20 år – företagsböter utdömas. Dessa kan uppgå till de två gånger de undanhållna beloppen – det vill säga i värsta fall över 500 miljarder kronor.

Nyhetsbyrån Bloomberg har gjort en enkätundersökning bland analytiker i New York som tror att den maximala summan som Danska Bank skulle kunna tvingas betala ligger på drygt 40 miljarder kronor.

Riskerna för miljardskadestånd har gjort att Danske Banks aktie bara i år rasat med 25 procent på börsen. Börsvärdet har minskat från cirka 225 till under 170 miljarder kronor – något som ska sättas i relation till bötesbeloppens storlek.

Stark utveckling i Sverige

I Sverige är Danske Bank numera landets femte största bank och finansinstitutet har haft en stark utveckling de senaste åren. Vinsten för första halvåret i år var 2,6 miljarder kronor.

Danske Bank har etablerat sig starkt på bolånemarknaden i Sverige och har idag drygt sex procent av hushållens bolån, men ökar snabbt. Av nya bolånekunder väljer var fjärde, 25 procent, Danske Bank.

Vad som händer med lån som är tagna i Danske Bank om banken kommer på obestånd kan ingen svara på men sannolikt kommer framför allt de danska skattebetalarna, men också de svenska, få bära kostnaderna för att rekonstruera. Det är svårt att tro att en storbank som Danske Bank skulle tillåtas gå under. Banken är störst och oerhört viktig för Danmark.

I Sverige kan inte Ekobrottsmyndigheten säga om det pågår någon utredning mot Dansk Bank, det är sekretessbelagt, men det finns inget som hindrar att en sådan görs.

– Vi har jurisdiktion för att utreda saken om det finns en misstanke om att brott begåtts i Sverige eller om något annat land begär vår hjälp med utredningen, säger chefsåklagare Stefan Lundberg på Ekobrottsmyndigheten.

– Allmänt kan man säga att utgångspunkten för utredning av penningtvättsbrott är positiv i Sverige sedan vi fick den nya lagen förra året.

Innan Sverige fick en egen lag om penningtvätt som grundade sig på EU:s lagstiftning arbetade svenska utredare med något som i lagtexterna kallades penninghäleri och var betydligt mer komplicerat att bevisa.

Varken Finansinspektionen eller finansmarknadsminister Per Bolund vill kommentera Danske Bank-affären.