För den som driver friskola i vinstsyfte är frågan högst relevant. Och svaret ytterst konkret.
Låt mig ge ett exempel.
Läsåret 2014/2015 gick det 62 000 barn och ungdomar i någon av friskolejätten Academedias 316 förskolor, grundskolor och gymnasier. Och varje elev genererade ganska exakt 8 225 kronor i rörelsevinst.
Så här ser ekvationen ut:
För att utbilda barnen fick koncernen 5,5 miljarder svenska och 1,4 miljarder norska skattekronor (plus 1,3 miljarder för vuxenutbildning, vilket vi bortser från nu). Men eftersom det primära syftet med Academedias verksamhet är att generera vinst till aktieägarna så går inte allt till att driva skolor. När lärarlöner, lokaler, läromedel och annat var betalt återstod nätta 700 miljoner. Efter avskrivningar av tidigare investeringar blev rörelseresultatet 510 miljoner, eller 7,4 procent av intäkterna.
Utslaget på 62 000 blir det 8 225 kronor per barn.
Och det var förstås inte slumpens verk.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
En affärsverksamhet av den här omfattningen drivs inte på chans. Vinstkravet är överordnat och utskrivet från scratch. ”Målet är att justerad EBIT ska uppgå till minst åtta procent av omsättningen”, deklarerar Academedias ledning i årsredovisningen. Rörelsevinsten behövs i första hand till räntan och amorteringarna på det jättelån som ägarna – riskkapitalbolaget EQT – finansierat uppköpet av Academedia med. Hela verksamheten planeras därför med detta mål för ögonen. Ledningen ser till att hålla kostnaderna på en nivå som gör vinsten möjlig. Och eftersom ”63 procent av kostnadsmassan utgörs av personalkostnader” är strategin närmast given, nämligen att hålla nere antalet lärare och att ge dem så lite betalt som möjligt.
Academedia har mer än 9 000 anställda. Men koncernens lärare har större klasser och lägre lön än de som jobbar i kommunala skolor. Enligt Skolverkets statistik går det till exempel i snitt 15,4 elever på varje heltidsanställd lärare i Academedias gymnasier, jämfört med 11,6 elever i kommunala gymnasier. Och siffror från SCB, som Lärarförbundet tog fram i slutet av förra året, visar att friskolorna betalar sämre löner än kommunerna. I hela landet tjänar en gymnasielärare 900 kronor mindre än en kommunanställd lärare. I Stockholm är skillnaden 3 200 kronor. Och Academedia är inget undantag, enligt Lärarnas Riksförbund. Förklaringen är att friskolejätten haft yngre och fler obehöriga lärare. Och att personalomsättningen är hög.
Förra året beslutade Stockholms stad att lärarna skulle få 2 procent i lönepåslag, varpå skolpengen höjdes. Men Academedia tyckte att det stod dem fritt att använda extrapengarna till vad de ville, och vägrade höja lönerna.
”Lönen är viktig, men det är inte många som sätter den högst på listan för vad som är viktigast med jobbet”, förklarade Academedias kommunikationsdirektör.
”Enligt Academedia bryr sig inte lärarna så mycket om lönen. Har ni frågat?”, undrade två av koncernens lärare i ett öppet brev till ledningen.
Det kan vara värt att påpeka att alla inte har dåligt betalt. Koncernledningen tror nämligen på ”större lönespridning”. Och vd:n Marcus Strömberg har sannerligen inte mycket att klaga på. Förra året kunde han håva in fem miljoner i lön, plus tjänstebil, lägenhet och 1,2 miljoner i pensionsavsättning.
En stor del av lönen – 1,2 miljoner – bestod av bonus, för att Strömberg värnat om lönsamheten. Academedia har nämligen ”haft en stark resultat- och omsättningsutveckling”, som det konstateras i årsredovisningen.
Inte tu tal om det.
På fem år har omsättningen fyrdubblats. Ja, du läste rätt. Intäkterna från kommun och stat har ökat med 400 procent, till 8 163 000 000 kronor.
Sedan EQT tog över koncernen 2010 har man gått på uppköpsraid och införlivat en rad mindre och större skolföretag – däribland Pysslingen och norska Espira. Allt finansierat med vinsterna man gjort på barnens och ungdomarnas skolpeng.
Resultatet är Sveriges överlägset största friskolekoncern, som på hemsidan stoltserar med att man ”finns i hela utbildningstrappan, från förskolan via grundskola och gymnasieskola till vuxenutbildning”. Från vaggan till studenten kan alltså ett barn vara en del av Academedias vinstmaskin och i så fall generera en rörelsevinst på i runda slängar 140 000 kronor – beräknat på fjolårets resultat.
Så lönsamt är alltså ett barn, sett ur Academedias perspektiv.
Om skolgången inte bär frukt kan Academedia dessutom tjäna mer pengar på individen, i form av en än mer lönsam vuxenutbildning.
Nu finns det dock ett påtagligt hot mot ruljangsen, nämligen någon form av vinstreglering. Vilket skulle inskränka ägarnas frihet att göra vad de vill med pengarna. Ledningen konstaterar också att ”förslag som begränsar Academedias möjlighet att dela ut vinst till aktieägare kan få stora negativa affekter på Academedias aktie och marknadsvärde.” Vilket ju vore trist för EQT och alla andra skolspekulanter, särskilt som ägarna har aviserat en börsnotering och försäljning av koncernen.
Men i väntan på ett eventuellt vinststopp rullar varken EQT, Academedia eller resten av Friskolesverige tummarna. De satsar i skrivande stund miljoner på lobbying, PR och propaganda – allt förstås finansierat av skattebetalarna.
