Agneta Berge,nationalekonom

– I och med att man lånar är det i praktiken inte krona för krona. Det är en exceptionell tid som kräver exceptionella åtgärder. Man skulle kunna ta chansen att belåna sig ännu mer för satsningar på välfärdssektorn och bostäder. Jag kan tänka mig att man kommer att låna mer en tid nu, för vi får en puckel i utmaningarna och det är rimligt att möta den på ett strategiskt sätt.

Andreas Wallström, chefsanalytiker Nordea

– Just nu tillämpar man inte den principen och det har finansministern också varit tydlig med. Jag ser egentligen inget problem med att man lämnar krona för krona tillfälligt och ser heller inget problem om man skulle behöva bryta mot utgiftstaket nästa år. Att lyfta det under ett enskilt år går, men däremot skulle det vara svårt att gör det året därefter.

Alrik Altvall, chef på gröna tankesmedjan Cogito

– Nej, jag tror inte man gör det långsiktigt. Däremot hoppas jag att det skulle kunna leda till en sådan utveckling, för vad Sverige behöver just nu är investeringar och det är billigt att låna. Men man talar fortfarande i termer av undantag. De ökade kostnaderna för flyktingmottagandet går inte under krona för krona utan är bara ett tillfälligt avbräck.

Agneta Stark, docent i företagsekonomi och debattör

– Låna är det enda raka. Att hålla på med nedskärningar när det inte kostar något att låna och det ekonomiska läget är gott, ja då tänker man inte ekonomiskt. Krona för krona är en slagordsprincip som satte sig under valrörelsen. Men vadå krona för krona? Om det blir en naturkatastrof, vad ska man dra ner på då?