Alla tjänar på det. Staten får in mer skatt genom att låta de som tjänar mest slippa värnskatt. Den teorin försöker Svenskt Näringsliv bekräfta – men tar några riktigt skamlösa genvägar.
Man jämför inkomstutvecklingen för de fem procent av inkomsttagarna som betalade värnskatt med inkomster som låg strax under gränsen för värnskatten. Inkomstutvecklingen var likartad för dessa två grupper före värnskattens avskaffande, ”vilket var väntat eftersom de då inte påverkades av några marginalskatteförändringar”.
Efter avskaffandet, hävdar Svenskt Näringsliv, ökade inkomsterna för de som betalt värnskatt betydligt fortare än för de som låg under gränsen. Slutsatsen är att avskaffandet av värnskatten orsakade denna snabbare inkomstökning och att inkomstskatten på dessa inkomster var dubbelt så stor som vad värnskatten drog in.
Utredarna försöker inte ens
Det större diagrammet här intill visar inkomstutvecklingen för de fem procenten bäst betalda i jämförelse med Svenskt Näringslivs kontrollgrupp (85:e till 89:e procenten). De allra bäst betalda (P96-100) har en tydligt bättre inkomstutveckling jämfört med de inte riktigt så välbetalda (P85-89), såväl åren 2011 till 2016 som under åren 2020 till 2022.
Det är svårt att utifrån diagrammet se att en händelse 2019 på ett avgörande sätt har påverkat inkomstutvecklingen för de allra bäst betalda.
Inkomstutveckling 2010-2022 för 96:e till 100:e procenten (P96-100), respektive 85:e till 89:e (P85-89). Index 2010=100
Källa: SCB, Statistikdatabasen, Fördelning inkomster (fraktiler) efter inkomstslag, spridningsmått, kön, ålder, tabellinnehåll och år.
Det som sker efter 2019 är snarast en återgång till hur det såg ut före 2016. Det intressanta vore att få ett svar på varför utvecklingen ser ut som den gör däremellan. Men det är inte vad Svenskt Näringslivs utredare försöker sig på.
Inte vetenskaplig metod
Istället väljer man att jämföra perioden 2015-2019 med 2019-2022. Sedan sätter man indexet till 100 år 2019. Det mindre diagrammet visar det underlag Svenskt Näringsliv har för sin slutsats om att det lönade sig att avskaffa värnskatten.
Svenskt Näringslivs bild 2015-2022. Index 2019=100
Diagrammet är inte helt identiskt med Svenskt Näringslivs. Troligen på grund av skillnader i fastprisberäkning och att inkomstbegreppen kan vara något olika. Men i huvudsak är det samma diagram som Svenskt Näringsliv har.
Här kan man se att inkomsterna ”utvecklades relativt jämnt fram till reformen”. Och att den bäst betalda gruppen drar ifrån efter avskaffandet.
Här förkastas de fakta som inte stödjer teorin.
Utredarna på Svenskt Näringsliv har en teori – värnskatten hämmade inkomstökningar. När den avskaffas tar de fart.
Att utvecklingen var likartad under åren 2011 till 2016 syns inte i det underlag de valt. Sedvanlig vetenskaplig metod är att förkasta en teori som inte stöds av fakta.
Svenskt Näringsliv har vänt på detta. Här förkastas de fakta som inte stödjer teorin.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
