Sverige sticker därmed ut i en internationell jämförelse, i princip alla andra jämförbara länder har en progressiv beskattning på fastigheter - ju högre värde de har desto mer beskattas de. Här är det tvärtom.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– I dag är den skatten kraftigt regressiv, vilket jag tycker är stötande. Du betalar olika skatt beroende på hur högt din fastighet är värderad, säger Åsa Hansson docent i nationalekonomi på Lunds universitet.

Denna omvända Robin Hood-effekt beror på det tak på drygt 7 000 kronor som skatten fick när den döptes om till en kommunal avgift 2008. För de dyraste fastigheterna blir skatten alltså väldigt låg i förhållande till dess värde, motsatsen till en progressiv beskattning.

– Tidigare kunde de som bodde i stora villor i Danderyd och Vellinge ha en fastighetsskatt på uppemot 70 000 kronor per år, sedan sjönk den kraftigt efter reformen. De fick väldigt mycket mer i plånboken samtidigt som deras fastigheter blev värda mer, säger Åsa Hansson.

Små snedvridningseffekter

Fastighetsägare med billigare hus fick alltså en mycket mindre minskning av skatten när den sänktes, både i procent och kronor. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv finns också andra fördelar med hur den gamla fastighetsbeskattningen var konstruerad, menar Åsa Hansson.

– Det är en skatt som är effektiv, den har väldigt små snedvridningseffekter. I en global värld är det svårt att beskatta rika människor, men fastigheter kan man ju inte flytta utomlands, säger hon.

Ökar klyftor

De ökande ekonomiska klyftorna som uppmätts år efter år har delvis sin orsak i att fastighetsskatten i princip tagits bort för framförallt personer med redan höga inkomster.

– Vi ser att klyftorna har ökat och det är framförallt på kapitalsidan. Det beror på många saker, men delvis på detta. Fastighetsvärdena har ökat, och samtidigt har skattereformen hjälpe till att öka värdet på dyra villor, säger hon.

Sverige har gått stick i mot stäv med andra länder och alltså sänkt fastighetsskatten kraftigt. Vi är det land som minskat uttaget av fastighetsskatten medan alla andra ökar det.

– Det är också förvånande eftersom Sverige anses vara ett högskatteland med en stor offentlig sektor, då ställs det ännu högre krav på att ha ett effektivt skattesystem. Då är det väldigt dumt att inte utnyttja den effektivaste skatten som dessutom har en bra fördelningsmässig profil, säger Åsa Hansson.

Investering bör beskattas

På LO-ekonomerna ser man också den fördelningspolitiska aspekten som en viktig anledning till att göra om den nuvarande beskattningen.

– När man gör en analys och delar in befolkningen efter inkomst så ser vi att det är människor i det högsta inkomstläget som äger de största fastigheterna, så det finns en tydlig koppling till inkomst, säger Åsa-Pia Järliden Bergström expert på ekonomisk politik på LO-ekonomerna.

Men en mer nationalekonomisk anledning till att återinföra skatten är att det faktiskt är en beskattning av kapital, menar hon.

– Du bor i din investering, därför ska du också beskattas utifrån avkastningen på den investeringen. Och då måste skatten vara relaterat till värdet, allt annat är ut ett ekonom-perspektiv väldigt konstigt, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Detta förstärks av att hushållen i dag får gör avdrag för räntorna sina bolån, trots att den investering som man lånat till alltså är nästintill skattebefriad.

– Att människor får göra avdrag på kanske 30 000 om året för räntor samtidigt som man bara betalar drygt 7 000 kronor i fastighetsskatt, det är inte rätt. Det är väldigt olyckligt att man inte ens har lyckats göra den kopplingen i utformningen av skatten, säger hon.

Att ränteavdragets behölls gör att det bästa sättet att kompensera medelinkomsttagare för en skattehöjning redan är förbrukat, menar hon.

Möjligt att höja taket

Åsa Hansson på Lunds universitet tror också att återinförande skulle behöva ske tillsammans med någon form av kompensation.

– Man kan tänka sig att vi återinför fastighetskatten successivt, till exempel genom en höjning av taket. För om vi nu ska fortsätta att ha gemensamt finansierad välfärd så krävs det att vi har bra och effektiva skatter, säger hon.