KOM TILL BOKMASSAN!

ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.

Här hittar du all information om evenemanget.

De senaste åren har flera återtaganden av offentlig verksamhet fått uppmärksamhet. Rödgröna majoritetsstyren i Stockholm och flera kommuner runt huvudstaden har återtagit en mängd verksamheter som hemtjänst, äldreomsorg och gruppboenden. I Skåne återgår all sjukhusstädning i regionens regi i december.

– Att det finns många exempel på återtagande kan vi se men det är för tidigt att tala om ett trendbrott. Och detta är något vårt forskningsprojekt ska undersöka. Vi vill gärna se om det är så utbrett som man tror, säger Johan Berlin, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst.

Ansvarig forskare

Han är ansvarig forskare för projektet som startade tidigare i år och undersöker vilka effekter återtagande får på brukare, personal, offentlig förvaltning och privata företag. Återtagande av offentlig verksamhet kallas också ”backsourcing” och har än så länge inte studerats i Sverige, men internationellt finns en del forskning.

I somras släpptes en rapport som visar att 835 städer i 45 länder under de senaste åren tagit tillbaka samhällsservice som vatten, energi och sjukvård. Motiven till återtagande handlar bland annat om kvalitet, kostnader och förbättrade arbetsvillkor. Johan Berlin och hans forskargrupp ska undersöka vilka motiven är i Sverige.

– Det som ska studeras specifikt är äldreboenden som är kommunal verksamhet. Det finns flera exempel på att man tagit tillbaka sådant som lagts ut. Ett annat exempel är ambulanssjukvård som är regional. Man har bland annat lagt ut den i Västra Götaland, Stockholm och Skåne och sedan tagit tillbaka den igen.

På den statliga nivån kommer forskargruppen att titta på Migrationsverket som under 2015 års flyktingkris inte kunde få fram tillräckligt med boenden för nyanlända och därför anlitade en mängd privata företag. När flyktingströmmarna till Sverige minskade togs verksamheten tillbaka i egen regi.

Ideologi krockar med verklighet

Johan Berlin menar att det kan finnas en mängd olika motiv till återtagande. Det kan handla om kvalitetsförbättringar, kostnadskontroll och samordning. Ideologi hos de styrande spelar in men kan också krocka med verkligheten.

– Det finns tydliga ideologiska skillnader mellan blocken. Detta är ju ett av de stora uttrycken där man verkligen ser skillnad. Men vid ett eventuellt maktövertagande ärver man också tidigare system, och det är svårt att ändra sådant här på kort tid. Man behöver en eller två mandatperioder för att kunna göra skillnad.

5 effektiva återtaganden

1. Mindre stress för sjukhusstädarna

2015 beslutade Region Skånes rödgröna majoritet att att all sjukhusstädning i Skåne skulle skötas i egen regi. Då städade privata företag på tre sjukhus: Sus i Lund, Lasarettet i Trelleborg och Lasarettet i Landskrona.

Sjukhusstädningen i Lund och Trelleborg har redan återgått i regionens regi, och från första december tar man över även i Landskrona.

Motiven till återtagandet var bland annat att förbättra de anställdas arbetsmiljö och effektivisera organisationen. All personal erbjuds nu heltid, och kostnaderna för Region Skåne beräknas öka med två miljoner kronor.

– Den största skillnaden jag märker är att vi har mer inflytande. Det är lättare att få ut material, kläder och utrustning. Många gånger så sparades det in när man var på den privata sidan, sa Stig-Arne Alfredsson, lokalvårdare på Sus i Lund, när Dagens ETC intervjuade honom i september.

2. Tog tillbaka välfungerande verksamheter

I slutet av 2015 beslutade den rödgrönrosa majoriteten i Hässleby-Vällingby i Stockholm att återta sex verksamheter för funktionshindrade.

Detta trots att stadsdelsförvaltningens egna utvärderingar visade att de fungerade bra. Stadsdelsnämndsordförande Kadir Kasirga (S) medgav att beslutet delvis var ideologiskt motiverat.

– Under borgarnas åtta år har de privatiserat så mycket att det har blivit en obalans i stadsdelen. Vi har inte så många kommunala alternativ kvar inom de här verksamheterna, sa han till Stockholm Direkt och fortsatte:

– Av ideologiska skäl vill vi inte att allting privatiseras, vi tror inte på det konceptet på samma sätt som Alliansen gör.

3. Segdragen strid om återtagande

Från och med oktober övergår äldreboendena Nibblegården och Ärtan i Lund i kommunal regi. Beslutet att inte förlänga kontrakten togs av en rödgrönrosa majoritet förra året. Boendena har drivits av privata vårdkoncernen Vardaga, som Carema bytte namn till 2013.

– Det har varit mycket problem med boendena när de har varit ute på entreprenad: dåligt bemötande och dålig bemanning, sa Ann-Margreth Olsson (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, till Sydsvenskan när beslutet togs förra året.

Men alla kände inte igen sig i beskrivningen. Liberalerna i Lund menade att återtagandet snarare handlade om en gammal ideologisk konflikt om driftformer som pågått länge.

– Det har varit en strid på kniven och många hårda ord genom åren, sa tidigare kommunalrådet, Tove Klette (L), till Sydsvenskan.

4. Personal tog över äldreboende

2016 beslutade Växjö kommun att återta äldreboendet Sörgården från privata Attendo. Personalen var inte odelat positiv och uttryckte framförallt oro över utökad centralstyrning och att förlora sin självständighet.

När Attendos kontrakt löpte ut 1 juni i år blev det därför en kompromiss i form av en intraprenad. Det är ett självständigt styre fast i offentlig sektor. Personalen är anställda av kommun eller landsting, men har större eget ansvar för pengar och personal.

Det ger de anställda större möjligheter att styra över och få insyn i verksamheten, vilket jag tror är en stor fördel. Vi får mer att säga till om, vilket ökar arbetsglädjen, sa Suzanne Örkenrud enhetschef på Sörgården till Dagens ETC i juni.

5. Sparkade ut Carema efter skandaler

2011 rasade den så kallade Carema-skandalen med larm om vanvård på ett flertal av företagets boenden runt om i landet, bland annat i Umeå. Det fick det S-ledda styret i kommunen att se rött och ta tillbaka alla äldreboenden från Carema när kontrakten löpte ut 2012.

– Vi har inte förtroende för Carema som företag. Man skatteplanerar och undandrar skattemedel från samhället och stoppar pengarna i skatteparadis, i privata fickor egentligen. Vi kan inte tycka att man ska använda skattemedel på det sättet. Gör man vinster ska vinsterna gå tillbaka till verksamheterna, kommenterade Eva Andersson, socialdemokratisk ordförande i socialnämnden, för P4 Västerbotten.