AI och digitaliseringen beräknas tillföra närmare 157 000 miljarder dollar, motsvarande 1 670 000 miljarder kronor, till den globala ekonomin år 2030, enligt globala revisions- och konsultföretaget PWC.
Frågan är vad det kommer att innebära för den ekonomiska jämlikheten i världen, särskilt med tanke på de varningar som lyfts sedan länge.
En sådan hittar man i boken The profit paradox från 2021 där nederländske ekonomen Jan Eeckhout argumenterar för att techgiganter som till exempel Apple och ASML med sina AI-verktyg kommer att öka ojämlikheten på arbetsmarknaden och vidga gapet mellan olika samhällsklasser – det vill säga hans vinstparadoxteori.
De små knuffas ut
Något hundraprocentigt färdigt svar att hämta från forskningen om hur mycket som besannats finns inte. Men enligt Markus Furendal, statsvetare och forskare inom artificiell intelligens, står det i alla fall klart att vi precis passerat den första fasen i AI-hajpen.
– I den andra fasen, som vi tycks befinna oss i nu, visar det sig att de mindre eller mellanstora bolagen inte lyckas leverera, alltså går i konkurs. Kvar finns då jätteföretagen, som Microsoft, som har tillräckligt med kapital och resurser för att fortsätta satsa.
Därmed ser Jan Eeckhouts vinstparadoxteori ut att hittills leva upp till vad den lovat. Storföretagens monopolisering gör det nästintill omöjligt för nya mindre aktörer att hålla sig kvar på techmarknaden långsiktigt.
– Förut var det mycket svårare att skapa monopol. I dagens digitala värld kan imperier byggas på kortare tid. Men det är ytterst få som kan penetrera marknaden, säger Björn Lundqvist, professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt.
Klyftan vidgas
Diskussionen om hur big techs konkurrenshämmande arbetsmodell kommer att påverka mindre företag har pågått ett tag nu. Frågan som ekonomer börjat ställa på senare tid handlar snarare om hur dessa marknadserövringar påverkar vanliga arbetare.
– Man varnar för att mittenskikten riskerar att automatiseras bort. Då finns det bara de jättebra, högavlönade jobben och de lågavlönade jobben kvar, säger Markus Furendal.
AI-revolutionens ledord har varit välstånd och frihet. Open AI:s vd Sam Altman har länge argumenterat för att vi med maskinintelligens kommer kunna hänvisa tråkiga uppgifter till artificiell intelligens – samtidigt som vi skapar tillväxt.
Markus Furendal tror inte att det är så enkelt.
– Om man tittar på graden av ojämlikhet som vi har idag – varför skulle det ändras bara för att vi får en ny maskin som skapar en massa värde?
Persondata i centrum
Även om Jan Eeckhouts vinstparadoxteori påminner mycket om den gamla skolans kapitalism finns det några centrala olikheter.
För medan traditionell kapitalism bygger på idén om fria marknader där konkurrens driver innovation, effektivitet och rättvisa priser, så bygger den nya modellen på att ett fåtal företag utnyttjar teknologiska framsteg och globalisering för att etablera monopol eller oligopol.
Detta gör de enligt Björn Lundqvist delvis via förvaltning av en ny typ av valuta: persondata.
– Till skillnad från den unga tjejen som säljer egendesignade kläder på Amazon har Amazon tillgång till data om målgruppen som köper hennes prylar. Därför kan de snabbt kopiera hennes idéer, nå ut till många fler och konkurrera bort henne från marknaden.
"Demokratisera AI”
Enligt honom är lösningen att stärka privatpersoners äganderätt till data.
– Om sensorer plockar data från mig så är jag en värdeskapare i flödet. Därför ska jag få betalt för det.
Markus Furendal lutar mer åt ekonomen Daron Acemoğlus teori – att det som snarare bör reformeras är skattesystemet.
– Att vi idag har hög skatt på arbete och ganska låg skatt på kapital är ett incitament för automatisering. Det blir en skattefördel för arbetsgivare att anställa maskiner i stället för människor.
Ytterligare en lösning är att demokratisera tillämpningen av AI.
– Om det nu är en så viktig teknologi för så många olika delar av samhället. Då kanske vi ska försöka bringa den under större demokratisk kontroll. För då kan folk välja om man vill ha den här typen av teknisk utveckling och automatisering till det här priset.
Enkät: Vad tänker folk om AI?
Clea Rodziewicz, 40 år, arbetskonsulent/socialpedagog, Älvsjö
Hur märker du av AI?
– Jag tänker att allting styrs av AI. När du ringer in och när du ska skriva in dig på Arbetsförmedlingen. Eller när du söker jobb så behöver du göra enkäter som är digitaliserade och utifrån en norm som allt styrs genom en robot.
Är AI-användning är något vi få borde rösta om?
– Absolut. Det är en så stor del av vår del av våra och våra barns liv idag.
Ska människor själva få äga den data de genererar?
– Det tycker jag. Jag vill äga mig och det som är mitt.
Sara, 49 år, jobbcoach, Akalla
Hur märker du av AI?
– Det har redan börjat påverka arbetsmarknaden upplever jag, med nedskärningar och så vidare. Jag vet inte om vi får använda AI i mitt arbete men jag använder det mycket privat.
Är AI-användning något vi borde få rösta om?
– Jag inte om man behöver rösta om det men absolut att man ska ha uppsikt så att det följer de etiska normerna och så.
Ska människor själva få äga den data de genererar?
– Ja, absolut. Jag hoppas att man liksom med upphovsrätten kan fortsätta skydda det man publicerar.
Lennart, 64 år, handläggare, Härjedalen
Hur märker du av AI?
– Jag ser det inte i mitt arbete, men jag märker ju på tjänster som erbjuds runt omkring mig.
Är AI-användning något vi borde rösta om?
– Ärligt talat så är jag inte säker på att vi som medborgare har tillräcklig kunskap om just den frågan. Men visst ska det ske under ordnade regler. Jag tror att folk överdriver riskerna faktiskt.
Ska människor själva få äga den data de genererar?
– Nej, eller jag kan inte se hur det skulle hanteras.
Kristian, 45 år, försäkringsbranschen, Stockholm
Hur märker du av AI?
– Inom branschen så börjar det hända saker, men inte just på just vår arbetsplats.
Är AI-användning något vi borde rösta om?
– Inte om det används av företag. Men om det ska röra saker som myndighetsutövning, ja då tycker jag att det kan vara föremål för omröstning.
Ska människor själva få äga den data de genererar?
– Absolut. Det tillhör ju den som genererar data. Det är en integritetsfråga.
Emil, 28 år, projekt- och utvecklingsledare, Bromma
Hur märker du av AI?
– Jag har en tjänst som blivit väldigt kopplad till AI. Men i skolsfären har det inte hänt så mycket. Sen pratas det mycket om att lärare kommer att behöva ha en AI-kompetens för att kunna fortsätta vara arbetstagare.
Är AI-användning något vi borde rösta om?
– Vissa saker, till exempel stora dataskyddslagar kan jag absolut tycka är vettigt att vi röstar om. Själva tekniska utvecklingen är svår rösta om tror jag.
Ska människor själva få äga den data de genererar?
– Ja, i viss mån. Skriver jag en text som enskild person eller frilansare, då är det ju min text.
Kicki, 62 år, fritidspedagog och fotograf, Uppsala
Hur märker du av AI?
– Som fotograf har jag märkt lite skillnad. Jag har ju sett folk som har gjort fotoböcker med hjälp av det.
Är AI-användning något vi borde rösta om?
– Det kan inte jag säga någonting om.
Borde människor få äga den data de genererar?
– Ja, det tycker jag. Jag vill inte att någon med AI ska göra egna bilder av det jag fotat.
