Exakt vad det beror på kan inte Bruno Ziegler, som är medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen och en av rapportförfattarna, svara på.

– Vårt uppdrag är att ta fram lägesbilden, men vi gör ingen analys över orsakssambanden. Vår förhoppning är att orsakerna istället utreds i verksamheterna eller genom forskning. Med det sagt kan vi ändå konstatera att väntetiderna blir längre trots att antalet patientbesök inte ökar. Så någon faktor X finns det i det här, säger Bruno Ziegler.

Men hur allvarligt är det att väntetiderna ökar?

– Det är svårt att säga någonting om det utifrån enbart dessa data. Det vill säga att så länge de allra svårast sjuka patienterna blir omhändertagna och får vård i tid innan det blir en medicinsk risk så finns det samtidigt patienter med sjukdomstillstånd som inte kräver ett omedelbart omhändertagande.

”Stålbad” väntar

Samma dag som Social­styrelsen presenterade sin statistik la regeringen fram höstbudgeten.

– Den här budgeten ska lösa Sveriges mest akuta problem, sa finansminister Elisabeth Svantesson när hon presenterade budgeten, där sex miljoner kronor skjuts till regionerna, som ansvarar för sjukvården.

Underskottet är dock på 22 miljarder, påpekar Vårdförbundet i ett pressmeddelande där de skriver att ett ”stålbad” väntar sjukvården. Förbundets ordförande Sineva Ribeiro är därmed inte allt för imponerad. Runt om i landet är det kris inom vården och både patienter och personal påverkas hårt.

– Vi har 13 500 sjuksköterskor som de senaste åren har lämnat hälso- och sjukvården. Våra medlemmar har en otroligt dålig arbetsmiljö och mer övertid än något annat yrke. De får inte den återhämtning de behöver för att ta hand om svårt sjuka patienter och då ökar riskerna, säger hon.

Arbetsmiljön a och o

Sineva Ribeiro har tagit del av Socialstyrelsens rapport. Hon menar att det är alarmerande – men att det inte heller går att fokusera bara på en del av vården om man ska lösa helheten. Om patienter tvingas att vänta på sådan vård som – för stunden – kan vänta så fylls köerna på någon annanstans, även om det inte är just på akuten de blir sittandes i timmar.

– Man kan inte satsa på bara en del inom sjukvårdsapparaten. Saknar du intensivvårdssjuksköterskor så kan du inte operera – för vem ska då ta hand om patienterna efteråt? säger Sineva Ribeiro.

Idag är det inte en enda region i Sverige som lever upp till vårdgarantin för cancer­patienter.

– Det är självklart att det leder till vårdskador, säger Sineva Ribeiro.

Kunskapsflykt

Sineva Ribeiro menar att ett stort problem är kompetens­försörjningen. Ett team forskare vid Lund- och ­Malmö universitet kallar det för ”exitspiralen” – själv­bevarelsedriften får till slut många sjuksköterskor att ­lämna yrket. Arbetsförhållandena är helt enkelt för dåliga.

– Att det – som Socialstyrelsen lyfter – blir stopp på akutintagen beror ibland på att det inte finns personal på andra avdelningar. Konsekvenserna sprider sig. Risken är att vi får en vård som kollapsar. Personalbristen inom alla våra grupper leder till ökade vård­köer, säger hon.

Det är ofta den erfarna personalen som flyr.

– Det är många kollegor som är nya i yrket. När vi tappar kompetens är det svårt att få det att fungera organisatoriskt. Det är viktigt att man får vara ny i yrket – men det saknas erfarna kollegor att bolla med.

Anpassar bemanningen

I Skåne, Uppsala och Stockholm är vistelsetiden på akuten längst i landet. Martin Nordberg är chef för vuxenakuten på Södersjukhuset.

– Vår ökning är lite mindre än regionen i stort sett till de senaste två åren. Vi arbetar ­kontinuerligt med den här frågan. En av orsakerna till de långa vistelsetiderna är att man 2017 och 2018 öppnade närakuter och det innebär att de patienter som har försvunnit från oss är de som var lätta att hantera och drog ner på medeltiden. Det är den stora ­anledningen till att tiden har ökat trots ett ­minskat patient­inflöde, säger han.

Martin Nordberg berättar att det nästan alltid är måndagar och tisdagar som de har flest besök på akutmottagningen. Därför anpassar de bemanningen därefter.

– Akutmottagningen är en arbetsplats som har hög personalomsättning men vi vill gärna minska den för att öka och behålla kompetensen hos personalen, som är den viktigaste resursen vi har. Vi har också lyckats minska personal­omsättningen, säger han.

Mixade lag

Längre norrut brottas Umeå universitetssjukhus med andra utmaningar. Här är vistelse­tiden på sjukhusets akutmottagning bland de lägre i landet. Men däremot händer det att läkare på akuten ägnar upp emot två timmar per arbetspass åt att hitta en alternativ vårdplats – vilket också innebär att de ställs inför svåra val.

– Det är fel sätt att använda resurserna på: i stället för att vårda nya patienter sitter läkaren upptagen i telefon för att hitta en ledig plats på en annan avdelning, så man kan flytta en patient där för att någon annan ska få en säng på akuten, säger Paula Johagen, verksamhetschef på sjukhuset.

Varför faller det på läkarnas lott att leta vårdplatser?

– Det är en bra fråga. Vi ska tillsätta en vårdplatskoordinator som tar över det arbetet från läkarna.

På akuten på Umeå ­universitetssjukhus är det ”extremt tajt” om vårdplatser, enligt Paula Johagen.

– Planerade operationer får ibland stryka på foten för de akuta.

Hon säger dock att det för dem har varit mycket ­framgångsrikt att lägga om ­arbetet så att läkare, sjuk­sköterska och undersköterska arbetar i team. Det har – resursslöseriet till trots när läkare fastnar i ­telefonen – bidragit till att få ner vistelsetiden på akuten.

– Nu ser vi att det har burit frukt. Men det vi har gjort hos oss för att förändra och förbättra arbetsmiljön har kostat jättemycket, säger hon.