Funktionshindrade och personer med annan etnisk härkomst är de två grupper i samhället som upplever sig mest diskriminerade. Det framgår av den senaste statistikrapporten från Diskrimineringsombudsmannen DO som släpps idag och som visar att antalet anmälningar till myndigheten ökar.
Allra flest inkomna anmälningar förra året rörde diskriminering på grund av funktionsnedsättning: 2 117 stycken. Det motsvarar 48 procent av alla anmälningar om diskriminering. Det gör diskrimineringsgrunden till den fortsatt vanligaste i DO:s statistik.
– Det är sorgligt att vi inte kommit längre som samhälle, att vissa former av diskriminering blir normaliserade. Det är därför vi har som inriktning att driva fler fall. Det måste bli tydligt att det får konsekvenser att inte följa gällande lag, säger diskrimineringsombudman Lars Arrhenius.
Världshändelser påverkar
Den näst vanligaste diskrimineringsgrunden är ”etnisk tillhörighet”, den diskrimineringsgrund som i antal anmälningar räknat ökat mest mellan 2023 och 2024, med 13 procent upp till 1 570 anmälningar under fjolåret.
– Min bild är att det hör samman med det som sker ute i världen, i Gaza, i Israel. Det påverkar och leder till diskriminering, både mot kvinnor och flickor i slöja och mot judiska barn, säger Lars Arrhenius.
DO påminner i rapporten om att antalet anmälningar till myndigheten inte ger hela bilden när det kommer till diskriminering i samhället. Dels för att de allra flesta fall av diskriminering med största sannolikhet inte kommer till myndighetens kännedom – till exempel tyder så kallade representativa enkätundersökningar på att minst 500 000 personer upplever sig diskriminerade varje år. Dels för att de händelser som anmäls inte alltid behöver utgöra diskriminering i lagens mening. Dessutom kan det också vara så att den som råkar ut för diskriminering inte alltid uppfattar att den blivit just diskriminerad.
Utvecklingen går bakåt
Nicklas Mårtensson är ordförande för samarbetsorganisationen Funktionsrätt Sverige och han är inte förvånad över att så många DO-anmälningar kan kopplas till funktionshinder.
– Det visar att samhället inte är utformat för personer med funktionsnedsättningar och olikheter. Det är majoritetssamhället som är normen. Det går dessutom inte ens framåt inom alla områden, utan tvärtom till och med bakåt, säger han.
Vilka då?
– Ta bostadsbyggandet och förslaget om att ta bort standarden för studentrum för hur stora toaletter och sovrum ska vara. Man vill kunna bygga mindre – med resultat att alla inte kommer att kunna bo i sådana studentbostäder. Det leder till ett A- och ett B-lag bland studenter, med personer som kommer in på en utbildning men inte har förutsättningarna för att gå den.
Vad borde samhället göra för att underlätta för funktionshindrade?
– Utgå från förmåga istället för att se hindren. Säg att jag söker jobb hos er men har svårt att på intervju visa att jag är rätt person för jobbet. Låt mig visa min förmåga på annat sätt, genom arbetsprov eller en text! Leta lösningar som gör att man inte ser problemen. Sedan måste andra hinder i samhället som exkluderar personer med funktionsnedsättningar såklart tas bort.
