I boken ”Bostadsojämlikhet – röster om bostadsnöden”, vill författaren och professorn i stadsbyggnad Carina Listerborn ge utrymme åt den del av bostadsmarknaden som vi inte hör så ofta – de som söker men inte får bostad. Hon vill också vrida på begreppet bostadsbrist. Den slarvigt använda benämningen på dagens situation missar hur bostäderna fördelas – och vem de byggs för, menar hon.

– Vi har egentligen inte en bostadsbrist. Det är bara en brist för vissa grupper. Har man en god ekonomi eller passar in på fastighetsägarnas alla krav så kan man ju hitta en bostad idag, säger hon.

Samlat in berättelser

I boken ”Bostadsojämlikhet” vill hon beskriva verkligheten utanför de bestämmelser som vi vande oss vid reglerade bostadsmarknaden i Sverige under ett antal decennier i Sverige. Carina Listerborn menar att vi fått ett bostadsprekariat.

– Det finns stora likheter med arbetsmarknaden här.
De som inte har en fast in-komst har också svårt att
leva upp till fastighetsägarnas krav för att få ett hyreskontrakt. Man hamnar på andrahandsmarknaden där det finns många gråzoner. Det blir korta kontrakt och en stor otrygghet, man hamnar utanför trygghetssystemen, precis som på arbetsmarknaden.

Boken tar avstamp i ett projekt på Malmö universitet där forskare har samlat in berättelser från bostadsmarknaden, och personer som lever i utkanten av bostadsmarknaden.

– Det är väldigt mycket prat om hur marknaden borde fungera, eller hur man tror att den fungerar. Vi ville fånga upp hur man faktiskt får en bostad i Sverige idag, säger Carina Listerborn.

– Ojämlikheten handlar inte bara om ekonomiska skillnader, utan också om diskriminering på bostadsmarknaden –  när hyresvärdar kan välja vilka hyresgäster man vill ha så väljer man dem som man helst vill ha, fortsätter hon.

Det är inte bara de som är nyetablerade i landet, eller unga utan riktig inkomst, som förpassas till en tillvaro i det laglösa Bostadssverige, menar hon. Även de som är etablerade på arbetsmarknaden med bra ekonomi kan genom en skilsmässa, en sjukdom, eller oförutsedda ekonomiska bekymmer hamna i den situationen.

– Många av de berättelser vi lyfter fram kommer från människor som lever utanför de etablerade systemen. Där besittningsskyddet inte gäller, där andrahandsmarknaden är ganska oreglerad, och där lagar inte följs.

Samma konflikt som förr

I boken ger Listerborn också en grundlig historisk kontext till hur den svenska bostadsmarknaden har organiserats och förändrats. Från 1900-talets början, med en situation som har vissa likheter med dagens.

– Vi kan nästan tala om ett slags uppgång och fall. Vi hade en väldigt prekär bostadssituation i början på 1900-talet, sen kom en 50 år lång period när vi fick lite ordning på det här, och nu är vi tillbaka i en situation där konfliktpunkterna är ganska likartade som de i början på 1900-talet.

– Under välfärdssamhällets uppbyggande insåg man att det är bra för hela samhället om människor har det bra boende. Det är bra för produktionen. Det gynnar alla att vi har minskade klyftor i samhället, och en arbetarklass som också kan konsumera, säger Carina Listerborn.

Ny rörelse

Nu tycks ”samhället” ha glömt bort denna insikt igen. På bostadsmarknaden manifesteras de återuppståndna konfliktlinjerna som polariserar samhället, bland annat genom att det inte byggs tillräckligt billiga lägenheter, menar Carina Listerborn.

Hyresgästföreningen har inte organiserat de grupper som står utan hyreskontrakt, men Carina Listerborn ser nu en ny bostadsrörelse växa fram, men den är på många sätt splittrad. Den är ofta lokal, kopplat till olika platser där man går ihop och protesterar mot exempelvis så kallade renovräkningar. De som befinner sig utanför bostadsmarknaden upplever sig ofta ensamma med sitt problem, och Listerborn tror att det finns behov av en sammanhållande rörelse som inkluderar olika grupper.   

– Jag tror att bostadsrörelsen behöver bli större, och inte bara uppstå när människor är personligen hotade. Vi har idag accepterat att bostaden är en vara som man kan handla med och tjäna pengar på, och frågan har blivit individualiserad.

Carina Listerborn vill se fler berättelser komma fram.

– Jag tror att vi behöver en större diskussion om bostadens roll i samhället. Det är ju grunden för alla mäniskors liv, att ha en bostad.