Nya rapporter: Ökande skillnad i livslängd mellan fattiga och rika

– Det finns en privilegierad grupp som drar ifrån mycket och en grupp som ligger på i stort sett samma nivå som på 1990-talet. Den privilegierade gruppen har bidragit till en generellt förbättrad hälsa, men det maskerar att vissa grupper inte får ta del av det här, säger Karl Gauffin, forskare i hälsovetenskap och medförfattare till den ena rapporten, som fokuserar på generell hälsa.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Stress under graviditet

Förklaringar till skillnaderna går att hitta redan på fosterstadiet, menar Karl Gauffin.

– Gravida kvinnor har olika förutsättningar. En stressad eller på annat sätt utsatt situation är kopplad till risken att föda barn med låg födelsevikt. Det är i sin tur kopplat till mindre gynnsamma faktorer senare i livet. Vi tittar på kedjor av händelser och det tidiga livets villkor är otroligt viktiga.

Mats Wingborg står bakom den andra rapporten, där han har tittat på sambandet mellan medellivslängd och utbildningsnivå, inkomst och bostadsort. Skillnaderna i dödlighet mellan olika grupper är iögonfallande. Inom den rikaste tiondelen av befolkningen lever männen i snitt nio år längre än män i den fattigaste tiondelen. Kvinnorna lever i snitt sju år längre.

– Korskör man geografi och utbildningsnivå och gör en jämförelse mellan till exempel kortutbildade i Vårby i Stockholm och långt utbildade i Danderyd är det 18 års skillnad, berättar Mats Wingborg.

I snitt lever dock den svenska befolkningen allt längre. Men inom en grupp har utvecklingen avstannat.

– Bland kvinnor som jobbar i LO-yrken står det stilla. Det finns även en undersökning som pekar på att livslängden bland kvinnor som enbart har grundskoleutbildning till och med har sjunkit en aning, förklarar Mats Wingborg.

Strukturer påverkar

Enligt Mats Wingborg är det förmodligen en blandning av faktorer som ligger bakom skillnaderna.

– Siffrorna är starka men själva mekanismerna bakom är svårare att få belägg för, säger han.

Karl Gauffin menar att strukturer påverkar individers handlingsutrymme.

– En person som har det materiellt dåligt ställt har kanske inte råd att köpa lika näringsrik kost eller ta del av samma träningsutbud, eller vad man nu kan tänka sig för individuella livsstilsfaktorer som kan spela roll.

Han tror också att kapitalismens utveckling i Sverige påverkar hälsan inom olika samhällsklasser.

– Det kan till exempel vara intressant att framöver titta på hur belåning, skuldsättning och ägande påverkar hälsa. Den fattigaste delen av befolkningen har till exempel de högsta skulderna – vad betyder det för deras materiella situation? Den påverkar förstås också hälsan i och med den stress det förmodligen innebär att vara hårt skuldsatt.