BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den extrema lågräntemiljö som har rått de senaste åren, i kombination med högkonjunktur, hög sysselsättning och en stor bostadsbrist har drivit på både fastighetspriser och skuldsättning.
När hushållen ska ta lån under dessa förutsättningar har marknaden i princip varit helt dominerad av de fyra storbankerna. Tills nu. För nu utmanas storbankerna av nya aktörer – små finansinstitut som erbjuder ännu lägre räntor tillsammans med bindningstider på flera år.
Frågan är vad de nya bolånen få för konsekvenser för konsumentskyddet och för stabiliteten i det ekonomiska systemet i ett läge där skulderna är rekordstora.
Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, tycker att det finns skäl att vara vaksam, men är ändå positiv till utvecklingen.
– I grund och botten är det något bra med ökad konkurrens, och därmed lägre räntor, om det sköts på ett bra sätt. Jag hoppas att det är ett skifte där hushållen får en bättre deal, säger han.
Kan öka utlåning
En fara som Finansinspektionen ser är en risk för att volymen på lånen ska öka, alltså att folk ska låna ännu större summor när de kan få lägre räntor. Men Erik Thedéen menar att man måste hålla två tankar i huvudet samtidigt, FI vill ha ordning och reda och en stabil finansmarknad, men ser också att storbankernas marginaler har blivit väldigt stora tack vare att vi lånar allt mer.
– Om vi nu får lägre räntor och aktörer som väldigt snabbt vill ta marknadsandelar så skulle det kunna driva på utlåningen, och en kraftig volymökning kan ge oss andra samhällsproblem. Men slutsatsen kan inte bli att vi därför är emot nya aktörer och lägre räntor mot konsumenterna, när marginalerna har gått upp så mycket som de har gjort, säger Erik Thedéen.
På bolåneinstitutet Stabelo erbjuder man i dag sina kunder 1,29 procents rörlig ränta och under 2 procent på bindningstider upp till fem år, vilket är lägre än alla de stora aktörerna. Det går inte att förhandla eller pruta på räntan, vilket säljs in som ett enklare och mer transparent erbjudande.
– Du behöver inte förhandla eller bevaka att du hamnar på något listpris efter ett tag. Folk är inte så intresserade av att förhandla sina bolån, de tycker att andra saker är roligare, säger Hampus Brodén, vd och medgrundare av Stabelo.
Genom att kapa ett mellanled håller man nere kostnaden, precis som i vilken annan värdekedja som helst, förklarar Hampus Brodén:
– Vi lägger bolånen i en fond som investerarna äger, precis som när en privatperson äger andelar i en aktiefond. De som investerar, vilket är till exempel stora pensionsfonder, får också en högre avkastning än när de köper bostadsobligationer i en bank. Så det blir en bättre avkastning till svenska pensionssparare också.
Kan påverka svaga grupper
En stor skillnad mot hur bankerna regleras är att bolåneinstituten inte har samma kapitalkrav, eftersom lånen läggs i en fond utanför bolaget och inte tas med den egna balansräkningen. Det många varnar för är att det saknas ett långsiktigt ansvar för lånen, och att låntagarna riskerar att slängas ut när pensionsfonderna vill ha tillbaka sina pengar vid en eventuell finanskris.
Men i det korta perspektivet är riskerna små. Flera av uppstickarna riktar sig mot låntagare som har en låg belåningsgrad, trygga kunder som ofta har lätt att betala. Hushåll med små tillgångar ligger alltså inte i målgruppen. Men de nya aktörerna skulle i förlängningen kunna påverka de svagare grupperna positivt ändå, tror Johan Hedelin som är chef för avdelningen för analys på Konkurrensverket.
– Primärt så ökar konkurrensen för de som har en låg belåningsgrad, men det kan inte uteslutas att bankerna då blir mer benägna att acceptera kunder med högre belåningsgrad, säger han.
”Ta inte första bästa”
Att marknaden nu kan förändras av utmanarna är ur ett internationellt perspektiv inte så chockerande. Erik Thedéen på Finansinpektionen pekar på att andra länder har helt andra system för bolån – i USA är det statligt garanterade institut som lånar ut, och i Nederländerna finns en modell som liknar det som vi nu ser komma i Sverige.
Idag samarbetar FI med Konsumentverket för att få en bättre bild av hur konsumentskyddet påverkas av det nya läget. För den som letar efter en bättre deal för sitt bolån har Erik Thedéen samma råd som när man väljer andra produkter på marknaden: Att undersöka om aktören verkar seriös, vilket blir extra viktigt när det gäller långa kontrakt.
– Man ska inte bara ta första bästa plakatet om ränta. Och här har vi som finansinspektion en viktig roll, när vi ger tillstånd så är det ju konsumentskyddet som vi har som ett av våra främsta syften. Det är inte alltid helt enkelt att vara konsument, men man ska kanske inte alltid bara gå på en faktor, utan göra sig en samlad bild av vad man vill ha, säger Erik Thedéen.
