Sverige är det tryggaste landet i världen för den som har blivit sjuk och arbetslös eller som inte kan arbeta av andra anledningar. Det var sant fram till 1990-talet. Men nu är det inte längre det. Ersättningarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen har sänkts och trygghetssystem som bostadsbidrag och försörjningsstöd har urholkats. Sverige halkar efter i en internationell jämförelse.
– Antagligen är det få svenskar som känner till att dagens arbetslöshetsförsäkring faktiskt är mindre generös än den Sverige hade på 1950-talet, säger Kenneth Nelson, professor i socialpolitik vid Oxford University.
När det svenska välfärdssystemet byggdes upp under efterkrigstiden var tanken att ersättningarna i till exempel a-kassa och sjukförsäkringar skulle ligga nära den arbetsinkomst som man förlorade när man inte kunde arbeta. När ersättningarna var som högst, i början av 1990-talet, motsvarade a-kassan ungefär 85 procent av en industriarbetarlön och var högre i Sverige än i andra länder. Sedan kom den ekonomiska 90-talskrisen.
– Då var nog de flesta överens om att vi behövde göra något för att få tillbaka kronans värde och få ner kostnaderna för våra internationella lån, säger Kenneth Nelson.
Lägst försörjningsstöd i Norden
Men trygghetssystemen återställdes aldrig när krisen var över. Då kom Reinfeldt-regeringen och den hade en ideologiskt uttalad ambition att öka avståndet mellan bidrag och arbete.
– Reinfeldt-regeringarna och Anders Borg var otroligt smarta i mina ögon. De insåg att om vi bara låter inkomsttaken i socialförsäkringen ligga kvar där de är så kommer de här systemen urholkas på sikt, säger Kenneth Nelson.
Idag är det bara hälften av de arbetslösa som får en a-kassa som är relaterad till inkomsten. Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige är idag mindre generös än i länder som Finland, Frankrike och Nederländerna.
Även den grundtrygghet som ska finnas för dem som inte har några andra inkomster är lägre idag än i många andra länder. Sverige har till exempel ett lägre försörjningsstöd än alla övriga länder i Norden.
Bostadsbidrag och försörjningsstöd har inte höjts i samma takt som inkomsterna har ökat i samhället. Det har lett till att klyftorna i samhället ökat och att stöden i Sverige inte lever upp till den fattigdomsgräns som Sverige har varit med och enats om på EU-nivå. Den gränsen går vid 60 procent av den disponibla medianinkomsten. I Sverige ligger försörjningsstödet och bostadsbidraget idag på strax över 40 procent.
I bottenligan
Av de 18 länder som Sverige jämförs med i SNS-rapporten hamnar Sverige på plats 12 när det gäller det så kallade minimistödet, alltså försörjningsstöd och bostadsbidrag.
– Kunskapen bland befolkningen om vad som har faktiskt har hänt med vårt ekonomiska trygghetssystem tror vi är ganska bristfällig. Den här förändringen kommer att få stora konsekvenser framöver tror vi. Men det har inte riktigt diskuterats politiskt och framför medborgarna. Och här har alla politiska partier varit lika dåliga i våra ögon, säger Kenneth Nelson.
Han och hans kollega Sebastian Sirén landar i ett antal rekommendationer i rapporten, som kan uppfattas som väldigt politiska. Inkomsttaken i sjukförsäkringen och a-kassan bör höjas och indexeras mot den allmänna inkomstutvecklingen. Det bör bli lättare att kvalificera sig för ersättningen.
– Det här är en principiell diskussion om hur stora inkomstskillnader och hur stor ojämlikhet vi ska ha i framtiden. Vi efterlyser att politikerna ska gå tillbaka till de mer grundläggande idéerna. Varför tog staten ett ansvar för det ekonomiska trygghetssystemet en gång i tiden? Och vad bli konsekvenserna om man nu gör ett annat val?, säger Kenneth Nelson.
