– Det vi ser i en rad frågor där det egentligen finns stöd för fördelningspolitik, men att det demokratiska landskapet ser ut så att det inte huvudsakligen utformas genom en dialog mellan de politiska partierna och väljarkåren.

Det säger Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys, en av de organisationerna som står bakom rapporten ”Massivt stöd för jämlikhetspolitik”.

– Lobbygrupper och företagsintressen har haft stort inflytande och kampanjar för att få bort och avstyra omfördelande skatter. Det är organiserade politiska intressen som har styrt, och jag ska inte sticka under stol med att Katalys också är en organisation som vill påverka politiskt – det är helt enkelt i den formen man kan styra politiska frågor.

"För mycket att säga till om"

Suhonen menar att detta har snedvridit samhällsutvecklingen.

– Ekonomiska särintressen har för mycket att säga till om. Det förklarar mycket av att politiska beslut, inom fördelningspolitik men också inom frågor som vinster i välfärden, inte speglar opinionen. Så vi ville visa att det finns ett intresse för jämlikhet bland väljarna och det finns möjlighet att agera i frågan – en regering som gör det har ingenting att frukta.

Per Sundgren, Stiftelsen Jämlikhetsfondens grundare och författare till rapporten, säger att han blev positivt överraskad av att en majoritet av människor – oavsett hur de röstar – vill se mer en jämlik ekonomisk politik.

– Jag trodde att en majoritet skulle säga att de var för jämlikhet, det är inte så kontroversiellt, men detta gäller tydligt ekonomisk utjämning.

Sundgren säger att regeringen, som det ser ut just nu, utgör ett hinder för en mer jämlik fördelningspolitik, trots starka grupper och rörelser som vill se en förändring.

– S-ledningen vågar inte ta i frågan, de har fastnat i ett spår där de tror att vänsterpolitik skrämmer bort medelklassväljare, att de måste hålla sig i mitten. Man misstror väljarna och tror att de röstar borgerligt om man bedriver jämlikhetspolitik, men det är fel.