Sverige har inte råd med migrationen. Det är det dominerande budskapet från politiken just nu. När Sverige i fjol för första gången på över 50 år hade ett utvandringsnetto, alltså att fler valt att lämna Sverige än att komma hit, firade regeringen det som en seger.
– Regeringen arbete ger resultat, sa dåvarande migrationsministerns Maria Malmer Stenergard (M).
Men det här är ingenting att fira, enligt Tony Johansson. Det här kan istället visa sig bli riktigt dyrt och jobbigt för Sverige. I form av högre skatter, ännu högre pensionsålder, en krympande välfärd, sämre tillväxt och färre nya idéer och innovationer.
Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att tillsammans med flera andra myndigheter bedöma de ”samhällsekonomiska och offentligfinansiella nettoeffekterna” av migrationen, alltså vad det kostar att ta emot flyktingar och invandrare. De siffrorna ska presenteras i sommar. När Joakim Ruist och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) för sex år sedan sade att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga finanserna, tyckte Sverigedemokraterna att de äntligen fått en siffra som visar att de har rätt.
Men det Tony Johansson gör i Katalysrapporten är att sammanställa forskning som visar att både Joakim Ruist och Sverigedemokraterna har fel.
– Den där siffran bygger på en beräkning av omfördelningen inom skatte- och välfärdssystemen. Det är inte detsamma som en kostnad, säger han.
Kvinnor är också en kostnad
I korthet visar Tony Johanssons rapport att ja, flyktingar och invandrare hamnar oftare i låginkomstjobb och arbetslöshet än de som är födda i Sverige. Eftersom vi har ett system där vi betalar skatter utifrån den inkomst vi har och tar emot bidrag om vi till exempel är sjuka eller arbetslösa, så kan infödda svenskar som grupp sägas bidra mer till det gemensamma och invandrare utgöra en kostnad. Men samma sak gäller om vi till exempel jämför gruppen kvinnor och män. Män tjänar mer och betalar alltså mer i skatt. Kvinnor tar emot mer stöd, till exempel föräldraförsäkring.
– Men ingen skulle komma på att räkna kvinnor som en kostnad, säger Tony Johansson.
Forskningen visar också att det inte är invandringen till Sverige som skapat förekomsten av låginkomstjobb. De bara besätter de jobben. Det är inte heller invandringen som skapat arbetslösheten.
– Däremot så har inrikes födda tryckts upp i inkomststrukturen och möter en lägre arbetslöshetsrisk än om invandringen varit lägre, säger Tony Johansson.
Han pekar också på att den systemkollaps, som många varnade för efter flyktingkrisen 2015, inte inträffade.
– Tvärtom så föll arbetslösheten och tillväxten ökade direkt efter den här stora flyktingkrisen. Löfven fick sin bästa period utifrån arbetslöshetsperspektivet.
Tony Johansson säger att det troligtvis beror på att Löfven-regeringen tvingades till en ofrivillig keynesianism.
– Den stora flyktinginvandringen ledde till en finanspolitisk expansion som skapade tillväxt och jobb och därigenom betalade sig själv.
Demografisk vinstlott
En viktig del av rapporten handlar om att flyktingkrisen och invandringen har motverkat den ”demografiska motvinden”, alltså att vi har en åldrande befolkning med allt färre i arbetsför ålder. Det har Sverige tjänar på. Så istället för en kostnad har invandringen inneburit en vinst.
– Invandringen har föryngrat befolkningen och många utrikes födda arbetar idag i offentlig sektor. Det innebär i sin tur att vi kan finansiera samma välfärd med lägre skatt än vad som hade behövts om befolkningen i genomsnitt hade varit äldre.
När vi nu har en nettoutvandring riskerar det att istället bli tvärtom. Höjda skatter, höjd pensionsålder. I värsta fall måste välfärden krympas för att det helt enkelt inte finns personal som kan jobba i den. En strypt migration är alltså en kostnad.
Men den typen av beräkningar vill inte Sverigedemokraterna och Tidöregeringen ha, enligt Tony Johansson. I ärlighetens namn har även Tony Johanssons eget parti Socialdemokraterna (han är dessutom bror till den tidigare migrationsministern Morgan Johansson) också dragit åt migrationssnaran.
– Jag var 2015 en stark kritiker till hur Socialdemokraterna gjorde vad gäller flyktinginvandringen, säger Tony Johansson.
Och nu hoppas han att hans rapport och de beräkningar som finns där ska kunna vända debatten och få alla partier att komma bort från synen på invandring som en kostnad.
– När de rapporter som regeringen har beställt av Konjunkturinstitutet kommer i sommar då hoppas jag att vi är förberedda och vet att det som kallas för kostnader inte är kostnader. Att vi har fått få ett lite bättre intellektuellt självförsvar helt enkelt mot den typen av argument.
