Tiotusentals arbetstillfällen har skapats sedan rut- och rotavdragen infördes 2007. Men de kommer till en hög kostnad. Myndigheten för tillväxtanalys släppte en rapport förra veckan som bedömer att kostnaden för varje motsvarande heltidsjobb inom rut-sektorn är ca 1,7 miljoner kronor, medan varje rot-jobb kostar 7,1 miljoner kronor.
Sofia Tano, en av rapportförfattarna, understryker för Dagens Arena att siffrorna är en ”grov uppskattning”, och att de alltså i själva verket kan vara lägre eller högre.
Sven-Olof Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef för Handelns forskningsinstitut, menar de troligen är lägre, och kritiserar i Dagens Arena de beräkningsmodeller som myndigheten har använt.
Ulrika Lorentzi är välfärdsutredare på LO och har följt rut-debatten länge. Hon suckar när Dagens ETC når henne.
– Rapporten blev förstås i frågasatt från arbetsgivarhåll.
Motsvarar 3-4 välfärdsjobb
Enligt Lorentzi bör vi ta siffrorna på allvar eftersom det är första gången en myndighet tittar på vad rut- och rotjobben faktiskt har för prislapp.
– Och nu ser vi att kostnaden är väldigt hög, framför allt rot-kostnaden – det är ju en bransch som redan fanns men som sedan subventionerades, så det är klart att det blir dyrt.
Rut-sektorn är istället ett försök att skapa en ny bransch, menar Ulrika Lorentzi. Men även den kostnaden ser hon som alldeles för hög. För de 1,7 miljoner som varje rut-jobb kostar hade man istället kunnat anställa 3–4 personer inom välfärden, konstaterar hon.
Dålig utanförskapsmedicin
Ett av de vanligaste argumenten för rut-avdraget är att det erbjuder en väg in på arbetsmarknaden för de som behöver det mest. Men Myndigheten för tillväxtanalys rapport visar tvärtom att många nyanställda inom rut-sektorn är överkvalificerade: ”Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tyder det på bristande effektivitet, då personer som formellt sett är överkvalificerade sannolikt hade kunnat arbeta i en annan bransch och därmed bidra till högre produktivitet.”
– LO tycker att man istället ska rikta utbildningar till de som behöver så att de kan få jobb som samhället behöver, säger Ulrika Lorentzi.
– Samtidigt finns det personer som står långt från arbetsmarknaden och som kanske inte skulle klara av en gymnasial utbildning, men de kommer inte att bli anställda i ett rut-företag så länge det finns andra de kan anställa istället.
