– Spelen idag är ofta utformade så att de är gratis och sedan kan man köpa en massa saker inuti spelet. Har man inte koll på det och inte resonerar med sina barn så kan det bli ett problem i längden, säger hon.

Hur stor koll föräldrar idag har på sina barns spelande menar hon skiljer sig mycket från familj till familj, men hon märker en ökande trend i att föräldrarna bryr sig mer nu än tidigare. Slutsatsen underbyggs av statistik från Stödlinjen, som erbjuder anonym och kostnadsfri rådgivning till spelare och anhöriga i Sverige. På ett år har antalet samtal till linjen ökat med 30 procent och det är oroliga föräldrar som står för ökningen.

– Ofta när jag berättar vad jag jobbar med så är många föräldrars första fråga ”när går spelandet för långt”, så jag märker att det är något som många funderar på. Det är många som oroar sig över att barnen inte gör annat än att spela, säger Tarja Larsson.

En miljardindustri

Spelbranschen är en miljardindustri. Ett nytt dataspel kan kosta runt 500 kronor, ibland mer, men det är inte där speltillverkaren gör de stora pengarna, det är på transaktioner inne i spelen. Spelare kan utrusta sina karaktärer med olika förmågor, utseenden och kunskaper för att lyckas bättre i spelet. Dessutom har varje stort spel ett eget ekonomiskt system där man kan köpa ”spelvaluta” för riktiga pengar.

– Här blir det extra viktigt för föräldrarna att tala med sina barn om värdet på pengar och vilken budget som råder. Man kanske vill lägga sin veckopeng på spel, men det måste alltid finnas en diskussion kring vad som köps. Man kan ju fortfarande ha ett förtroende, men konsekvenser måste komma direkt när något händer, säger Tarja Larsson.

Hur stor frihet ska man som förälder ge sina spelande barn?

– Det är jättesvårt att svara på eftersom det är så individuellt. Jag tycker att det är viktigt att se till helheten – vilka andra aktiviteter har barnen? Används spelandet som avkoppling lite då och då eller är det något som tar upp all tid? Ett annat problem är om man flyr in i spelet i stället för att det är något som är kul och socialt. Man får helt enkelt ha det vanliga föräldraansvaret.

Går ut med varning

Spelberoendes riksförbund har gått ut med en varning om att tillägg i tv- och dataspel kan leda till spelberoende med pengar. Men det finns ett problem, i spelet Overwatch köper man till exempel så kallade Loot Boxes, lådor som innehåller slumpvis utvalda föremål som man kan använda i spelet. Även om spelaren alltså inte vet på förhand vad hen köper så definieras inte loot boxes som lotteri och det gör att speltillverkaren inte behöver ta samma ansvar som exempelvis casino-sajterna. Det är något som Tarja Larsson gärna skulle ändra på.

– Någon måste ju ta ansvar i den här frågan. Det är ett ­hälsoproblem och vi behöver hitta bra verktyg för att hjälpa de föräldrar och barn som behöver hjälp. Där tror jag att speltillverkaren också behövs, det är ju inte bara ett problem mellan förälder och barn, det är också en ungdomskultur och även om spelutvecklarna säkert helst bara vill utveckla nya spel och kanske inte ta i den här frågan så måste de ta sitt ansvar på sitt sätt. Frågan är bara hur man gör det på bäst sätt.