Detta innebar i Googles fall att avtal skrevs med diverse större australiska mediehus. För okända summor gick de ett efter ett med på att Google ska få visa deras artiklar i nyhetstjänsten News Showcase (som inte har lanserats i Sverige än). Alternativet är, enligt lagen som nu har trätt i kraft, att en utomstående medlare går in och väljer vilken av parterna som har rimligast krav på ersättning.
Annorlunda medielandskap
Men för Google handlade det om en tjänst som var tungt beroende av just nyhetsartiklar. För Facebook, där tekniknyhetssajten Verge uppskattar att kanske fyra procent av flödet består av journalistiska verk, var det mindre intressant att gå med på den australiska regeringens krav. Några dagar senare meddelade dock Australiens finansminister att Facebook och landet hade ”refriendat” varandra och att nyhetslänkarna skulle återvända till plattformen.
Strax efter att Facebook blockerade länkar för sina australiska användare meddelade Kanada att de vill följa i landets fotspår. Någon vecka senare gick flera publicistiska organisationer i Europa och Microsoft tillsammans ut i ett upprop för att få EU att säkerställa att nätjättarna ersätter medier för användningen av deras innehåll.
Carl-Gustav Linden har nyligen släppt boken ”Silicon Valley och makten över medierna”. Han påpekar att medielandskapet i Australien är väldigt olikt det europeiska, inte minst det nordiska.
– Australien är ett mycket speciellt ställe, där det bara finns fyra tidningsbolag och inget av dem levererar det vi skulle uppfatta som kvalitetsjournalistik. Dessutom får en stor andel av befolkningen sina nyheter via sociala medier. Mycket av den här debatten har setts som en strid mellan Rupert Murdoch, som äger den största tidningsutgivaren NewsCorp, och Facebook-ägaren Mark Zuckerberg. Tvisten har handlat lika mycket om att markera mot Silicon Valley-företag som att säkra Rupert Murdochs inkomster.
Linden säger också att det finns stora skillnader mellan Google och Facebook och hur de fungerar.
– Google är väldigt vana att samla information och att köpa mycket data. Facebook har i sin tur vägrat att betala någonting över huvudtaget och till exempel moderering av sidorna lägger de ut på låglöneländer så att det ska kosta dem mindre. Samtidigt är ju båda annonsfinansierade.
Nya lagar på gång
Till sommaren ska EU-länderna ha nya lagar om digital upphovsrätt på plats och det är som en del i detta som de europeriska organisationerna vill att EU skapar en mekanism lik den i Australien, där en tredje part kan komma in och avgöra när ett mediebolag och en nätjätte inte är överens om ett avtal. Men Carl-Gustav Linden tror att det kan bli svårare att få till.
– För Australien har det varit enklare att komma åt de här företagen eftersom de har gått genom konkurrenslagstiftningen. Inom EU har man kämpat med upphovsrättslagstiftning ganska länge, tidigare har Google news lämnat Spanien och nu ganska nyligen har Google gått med på en uppgörelse med Frankrike.
Han menar dock att nya lagar som den i Australien ökar trycket på techjättarna.
– Varken Google eller Facebook vill ju egentligen betala någonting över huvudtaget. Samtidigt är medieinnehåll viktigt för båda två även om de gärna tonar ner det genom att säga att det är de som driver trafiken till medieföretagen. Sanningen är dock att medieföretagen idag tjänar mer på prenumeranter och betalande läsare än de gör på att techföretag driver trafik till dem. Medieföretagen idag bryr sig mycket mer om att skapa direkta relationer med läsarna och att göra sig oberoende av sociala medier och Google.
I Norden har många medieföretag kommit långt i det här arbetet, säger Linden.
Ekonomiskt beroende
Hur rimmar då upphovsrättsavtal med sociala medie-företag och Google med att försöka göra sig oberoende för medieföretagen?
– Det är ett problem så klart. Många traditionella medier har tagit emot mycket pengar från Google och Facebook och således gjort sig ekonomiskt beroende av världens största företag, så det blir svårt att förhandla sig fram till en lösning som är hållbar. I ett nordiskt perspektiv är det Danmark som allra mest har försökt efterlikna Silicon Valley, men nu går de bit för bit in för att göra sig oberoende, säger Carl-Gustav Linden.
Bilden är snårig och komplicerad.
– Ja, samtidigt ger svenska staten Facebook skattelättnader för att de ska bygga serverhallar.
Skulle nordiska medieföretag ändå vara intresserade av avtal med Facebook och Google?
– Ja, vissa skulle vara intresserade och tar säkert gärna emot pengar, men det handlar egentligen om småpengar som inte kommer att rädda traditionella medier från sina problem. Betydelsen är egentligen större för Facebook. De medieföretag som har satsat på dataanalys har insett att det är annat som behövs, det har främjat bilden av medborgare och genuint intresserade läsare som vill vara med och som ser värde i kvalitetsjournalistik.
Linden understryker att den nya nordiska affärsmodellen för medier bygger på högklassig journalistik.
– Det är bra för journalistiken att man vill röra sig förbi det annonsfinansierade och reklamtexterna som förkläddes som vanliga artiklar. Jag tror att det är en ny guldålder för journalistiken som vi ser komma.
