Ny forskning: Matjättarnas makt orsak till Sveriges skyhöga matpriser
Bild: Naina Helén Jåma/TT
Dagens ETC
Matpriserna ökar snabbare i Sverige än alla andra nordiska länder. Nu växer kritiken mot matjättarna Ica, Coop och Axfood som tillsammans äger strax över 90 procent av marknaden.
Den bristande konkurrensen pekas ut som en möjlig orsak till att svenskarna får öppna plånboken mer än andra, enligt en ny rapport från Lunds universitet.
Ett paket Bregott för närmare 70 spänn. En gurka för 38 kronor. Den länge fredade purjolöken har, som en inflationsmissil med 80-procentig prisökning, gått om både paprikan och blomkålen på listan över saker som inte lika lättvindigt hamnar i kundkorgen.
Tills juni förra året följde de svenska livsmedelspriserna utvecklingen i resten av Europa, men under andra halvan av 2022 hände någonting. Det konstaterar en ny forskningsrapport som visar hur prisökningstakten i Sverige nu har stuckit iväg från EU:s genomsnitt.
– Konkurrensen i livsmedelskedjan spelar roll. Äldre studier visar dessutom att en större del av prisökningar på jordbruksvaror överförs till konsumenterna i Sverige än i andra jämförbara länder, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare för Lunds universitet vid Agrifood Economic Centre.
Svaret på knäckfrågan kring huruvida svenskarna betalar oskäligt mycket för sin matkassar ska, efter uppdrag från Konkurrensverket, utredas av samma universitet och presenteras i december.
En stor del av den svenska partihandeln ägs ju av samma matjättar som äger butikerna. Kommer ni att inkludera det ledet?
– I nuläget vill jag inte svara på om vi kommer att titta på det, säger Fredrik Wilhelmsson.
I studien används Harmonized Index of Consumer Prices (HICP) för att jämföra prisutvecklingen på livsmedel mellan länder. Måttet baseras på nationella mätningar av prisnivån. För att sammanfatta prisutvecklingen på livsmedel skapas ett prisindex baserat på en konsumtionskorg som är representativ för vad hushållen konsumerar. Källa: Lunds universitet/Europeiska centralbanken
Greedflation
Under det senaste året har maten blivit 22 procent dyrare, enligt SCB:s rapport. När siffrorna offentliggjordes kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till sig matjättarna med budskapet att det är “oacceptabelt” för aktörer att höja priser i onödan. För Handels chefsekonom Stefan Carlén råder det dock ingen tvekan på att någon grad av greedflation – alltså en tendens till att “passa på” att höja priserna lite extra - påverkar prissättningen.– I partihandeln tycker jag att vi kan se det tydligt. De slog rekordhöga tal kring lönsamhetsuppfattning under de första kvartalen 2022 när priserna kraftigt höjdes. Under hösten har sedan handlarna kompenserat sig för höjda kostnader och det finns på ett sätt belägg för det. Men det finns en väldigt stark integration mellan parti- och detaljhandeln i Sverige – från vilket håll ägarnas vinster kommer ifrån spelar ju ingen roll för ägarna.
Har forskarna förutsättningar för att göra en genomlysning?
– Det är svårt att säga men det ska bli spännande att läsa. Är det något som är svårt att vetenskapligt bevisa är det sådana här saker. Samtidigt kan man luta sig tillbaka och fråga sig vilket vinstdrivande företag som frivilligt drar ner sina vinster för att vara goda? Vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi. Det är inget konstigt att passa på att ta ut så mycket vinster man kan, säger Stefan Carlén.
