I studien, där forskaren Anni Erlandsson kartlagt hur män och kvinnor utsätts för etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, skickades det ut över 5 000 fiktiva jobbansökningar till olika rekryterare. Ansökningarna var nästintill identiska, men namnen på de sökande byttes ut för att signalera olika kön och olika etnisk bakgrund.
– Vi ser att sökande med utlandsklingande namn får betydligt färre svar på sina ansökningar än sökande med svenskklingande namn och det gäller oavsett om det är en kvinnlig eller manlig rekryterare, säger forskaren Anni Erlandsson.
Studien mätte en så kallad “call back rate”, alltså i vilken utsträckning de sökande blir kallade till nästa steg i anställningsprocessen. Där fanns ett glapp mellan de med utländskt- och svenskt klingande namn, oavsett kön.
– För sökande med svenskt klingande namn har det varit ungefär 44 procent call back rate. För de med utländskt klingande namn är siffran 29, säger hon.
Inom gruppen med utländskt klingande namn har kvinnor en call back rate på cirka 32 procent, medan män med utländskt klingande namn ligger strax under 27 procent. Bland de med svenskt klingande namn är glappet mellan könen mindre, 44 procent för män och 43 procent för kvinnor.
Inte undersökt orsaker
Det visade sig att både kvinnliga och manliga rekryterare hade gemensamt att de valde bort gruppen män med utländskt klingande namn. För de kvinnliga rekryterarna skedde det främst i högkvalitativa yrken, medan manliga rekryterare gjorde samma sak fast i mansdominerade yrken.
Studien har inte undersökt orsakerna bakom diskrimineringen och inte heller potentiella lösningar för att jämna ut siffrorna. Anni Erlandsson menar att det inte finns nog med forskning för att kunna dra några riktiga slutsatser, men att det finns ett antal olika strategier.
– Ibland lyfts saker som att använda artificiell intelligens eller anonymiserade rekryteringsprocesser som möjliga sätt att motverka diskriminering, men det finns begränsat med forskning om det, framför allt från Sverige, säger hon.
Vad blir effekterna av etnisk diskriminering vid rekryteringar?
– Mina resultat tyder på att diskriminering vid rekrytering är en bidragande faktor till etnisk ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden, och särskilt för män med utländsk bakgrund. Diskriminering vid rekrytering kan ha flera effekter, dels för individen som blir diskriminerad så klart, men också för arbetsgivaren som diskriminerar och för arbetsmarknaden.
