Exempel 1:
En familj i Sandviken
Taxeringsvärde, median: 797 000 kronor
Fastighetsavgift 2013 (faktisk): 3 600 kronor
Fastighetsskatt 2013 (ny modell): + 7 455 kronor
Ökade skattekostnader per månad och person: + 311 kronor
Ökade skattekostnader som andel av månadsinkomst: + 1,52 procent

Exempel 2:
En familj i Stockholm
Taxeringsvärde, median: 3 522 000 kronor
Fastighetsavgift 2013 (faktisk): 4 500 kronor
Fastighetsskatt 2013 (ny modell): + 42 690 kronor
Ökade skattekostnader per månad och person: + 1 779 kronor
Ökade skattekostnader som andel av månadsinkomst: + 7,45 procent

Exempel 3:
En familj i Degerfors
Taxeringsvärde, median: 393 000 kronor
Fastighetsavgift 2013 (faktisk): 2 600 kronor
Fastighetsskatt 2013 (ny modell): + 3 070 kronor
Ökade skattekostnader per månad och person: + 128 kronor
Ökade skattekostnader som andel av månadsinkomst: + 0,67 procent

Kommunal fastighetsavgift ersatte statlig fastighetsskatt

Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008. Den ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter, men begränsas i båda fallen uppåt av takbelopp.
Ytterligare en begränsningsregel är att pensionärer högst ska behöva betala fyra procent av inkomsten i fastighetsavgift för den bostaden man bor i.

Ett återinförande av fastighetsskatten skulle inbringa mellan 11 och 15 miljarder kronor netto, beroende på vilka undantag som görs (för exempelvis pensionärer eller hushåll med svag inkomst), enligt beräkningar från socialdemokraternas ekonomklubb.

Sverige har totalt förlorat mellan 77 och 105 miljarder kronor i uteblivna intäkter för fastighetsskatten på sju år (2008-2015).

Det är alltid svårt att summera sådant här över tid, men man skulle kunna säga att regeringen hade kunnat tredubbla sin bostadssatsning om fastighetsskatten fanns kvar. I budgeten för nästa år har regeringen anslagit 5,5 miljarder kronor i investeringar mot bostadsbristen. (Källa: Ekonomifakta.se)