– Det kan vara dags att beakta en universell baslön, skrev påven på självaste påskdagen i en hälsning till gatuförsäljare, småbönder, återvinnare, alla de som utför vårdsysslor… ja, alla som ”inte har någon fast inkomst för att ta er igenom denna svåra tid”. För, menar Franciskus, en universell basinkomst skulle leva upp till ”det så väldigt mänskliga och kristna idealet om inga arbetare utan rättigheter.”

Coronakrisen har blåst nytt liv i den politiska idén om att staten ska garantera alla sina medborgare en inkomst som går att leva på, utan krav på motprestation, alltså idén om basinkomst. Debatten om en sådan pågår för fullt i medier och parlament i länder som USA, Kanada, Storbritannien och Spanien. Och flera länder har redan infört olika varianter av utbetalningar till medborgare som förlorat sin inkomst som en följd av pandemikrisen.

Till och med i Brasilien, där ”coronaförnekaren” Jair Bolsonaro har en ultraliberal finansminister i sin regering, har man beslutat att betala ut en basinkomst på 1 160 kronor per månad till 60 miljoner invånare, en fjärdedel av befolkningen. Bland annat ströjobbare, svartarbetare, ensamstående mammor och de 13 miljoner allra fattigaste i landet kan numera få pengar direkt utbetalda under tre månader.

Engångssummor i Nordamerika

I USA påbörjades i veckan utbetalningen av en engångssumma på 12 000 kronor till alla med en månatlig bruttoinkomst under 62 400 kronor. Åtgärden skiljer sig mycket från den numera avhoppade demokratiska presidentkandidaten Andrew Yangs förslag om en månatlig, universell basinkomst om 1 000 dollar till alla. I debatten som föregick kongressbeslutet diskuterades olika förslag på regelbundna utbetalningar av bidrag till medborgarna. Yangs förslag hade plötsligt tagits på allvar, noterade magasinet Time.

Även införandet av ett ”nödresponsbidrag” (CERB) i grannlandet Kanada, på 14 000 kronor per månad under fyra månader till arbetare som förlorat sin inkomst i coronakrisens spår, gav även det nytt liv åt debatten om universell basinkomst – alltså utbetalningar till alla medborgare oavsett inkomst. Detta efter att man konstaterat att en tredjedel av alla arbetslösa varken lever upp till villkoren för vanlig a-kassa eller CERB, i ett land där 60 procent av arbetarna normalt sett inte har rätt till a-kassa, enligt nyhetsportalen Vice.

Spanien går i bräschen

Medan många motsätter sig förslag om basinkomst med argumentet att en garanterad minimiinkomst skulle urholka intresset för en mer täckande arbetslöshetsförsäkring är ett av de vanligaste argumenten för dess införande i olika länder att stora segment av arbetskraften i dag inte täcks av a-kassan, då allt fler har svårt att kvalificera för a-kassa. Basinkomst, menar förespråkarna, fångar upp arbetare med osäkra och oregelbundna anställningar som faller utanför socialförsäkringarna.

I Spanien har basinkomstinitiativet kanske kommit längst. I början av veckan lovade regeringen att en permanent garanterad basinkomst för dem med lägst inkomst ska införas om ”några veckor”. Reformen var ett krav som vänsteralliansen Unidas Podemos ställde förra året på socialisten Pedro Sanchez för att ingå i hans koalitionsregering, men coronakrisen skyndade på processen. Det nya bidraget blir ett komplement till de kommunala socialbidragen, vars belopp skiljer sig enormt från kommun till kommun och som, enligt en statlig rapport från 2018, inte kommer 90 procent av dem som lever under fattigdomsstrecket till del. I Spanien har coronakrisen satt basinkomst på allas läppar. Den politiska omvändningen är i basinkomstfrågan iögonfallande. Det märks inte minst på tidningen El Pais ledarsidor. Fram tills för inte så länge sedan totalsågades Pedro Sanchez av landets största dagstidning, för att han som kandidat för vänsterfalangen i socialistpartiet PSOE, revolterat mot partietablissemanget. ”Basinkomsten kommer att förstärka det sociala skyddsnätet och främja den ekonomiska återhämtningen”, stod det i tisdagens ledare. En hyllning på ledarplats till ett förslag från två partier till vänster om PSOE.

I Sverige är frågan om basinkomst närmast frånvarande från den politiska debatten. Men den avhoppade miljöpartisten Carl Schlyter, grundare av Partiet Vändpunkt, vill införa basinkomst under coronakrisen.

Universell basinkomst eller medborgarlön var länge ett miljöpartistiskt krav. Tills det slopades i partiprogrammet 2013. Den avhoppade miljöpartisten och före detta riksdagsledamoten Carl Schlyter bildade förra året Partiet Vändpunkt, som förespråkar basinkomst. Carl Schlyter föreslår nu att basinkomst införs i alla fall under coronakrisen.

Varför?

– Mitt förslag är att införa det omedelbart och till årets slut. Orsaken till att införa den tillfälligt är att reformer ju kostar pengar. Det är det enda garanterade sättet att få folk att känna någon slags trygghet i en allvarlig kris. Nu gäller dessutom inte många av de argument som folk använt mot basinkomst. Nu har vi ju kastat hundratals miljarder för att rädda banker och företag. Så att det inte finns pengar, det stämmer ju inte, säger han och fortsätter:

– Det är ett perfekt tillfälle att införa basinkomst nu när vi har massor med människor som tillfälligt inte har betalt arbete. Med basinkomst får man möjlighet att göra det man tror är bäst för en själv och samhället, i stället för att söka jobb som inte finns.

Vilken typ av basinkomst tänker du dig?

– För mig är basinkomst alltid universell för alla medborgare och de med permanent uppehållstillstånd. Men det blir väldigt dyrt. Enda sättet att göra den ovillkorad och undvika att reformen blir vanvettigt dyr är att alla får den, men att den räknas ner om man har andra inkomster.

Vad skulle ersättningen ligga på i dag?

– 9 000 eller 10 000 kronor. Syftet med en basinkomst är att man ska klarar sig.

A-kassan ger ju en mycket högre ersättning vid arbetslöshet, men bygger på medlemskap. Skulle inte folk sluta gå med i a-kassan om det fanns basinkomst?

– Nej, en basinkomst ersätter inte försäkringssystem. Den som vill ha mer än 9 000-10 000 kronor i månaden när man blir arbetslös, den måste ju gå med i a-kassan. Men man måste komma i håg att det är bara fyra av tio arbetslösa i dag som får a-kassa. Systemet har ju redan havererat!

– De som skulle ha störst nytta av basinkomst är alla gig-jobbare, människor med otrygga anställningsvillkor, timmisar, såna som byter jobb för att klara sig, arbetslösa eller de som utförsäkras på grund av coronakrisen för att de inte hinner få något jobb innan ersättningarna tar slut.

Kan man inte göra a-kassan mer generös och tillgänglig i stället?

– Då blir ju a-kassan väldigt mycket dyrare och då är frågan hur många som går med.